fredag 31 juli 2009

Alltid denna trist svartvita vinstdiskussion.......

Jag blir inte så lite trött på denna ensidiga vinstdiskussion när det gäller friskolor....
Och framförallt att frågan blir en ideologisk slagdänga utan konkreta nyskapande förslag.

Vi har dels vänstersidan som ropar efter förbud för vinster i friskolor, och dels högern som inte ser några problem alls med det utan nästan motsatsen, att skolor med vinst är de bästa....

Och sanningen finns ju varken hos den ena eller andra. Det är klart att det är ett problem om offentlig sektor skall bli den nya mjölkkon för riskkapitalister. Men riktigt så kan det knappast bli med skolsektorn. Som åtskilliga företrädare för de stora friskolekoncernerna har påtalat flera talet gånger är detta en bransch som kräver långsiktighet. Och en bransch där dåligt rykte sprider sig väldigt fort och leder till ofrånkomlig elevtapp=inga pengar. Samt kanske den offentligt finansierade verksamhet med den tuffaste och tätaste kontrollen via inspektioner och media. Med andra ord, dåliga förutsättningar för kvartalskapitalster.

Snarare skulle jag i så fall rekommendera sjukvården, äldreomsorgen, HVB-hem eller någon annan offentligt finansierad verksamhet som står under länsstyreselnernas eller socialstyrelsens tillsyn. Den är nämligen ganska så obefintlig.

Men lika tokigt är det ju att påstå att att vinstfrågan är helt oproblematisk när det gäller friskolor. Särskilt John Bauerkoncernen visade i vintras hur man på ganska så märkliga sätt kan plocka ut pengar till ägarna, inte så mycket genom att generera vinster ur verksamheten utan genom att helt enkelt lura bankerna att låna ut framtida vinster kontant.

Vad som behövs nu är konkreta förslag hur vi skapar ett vettigt regelverk för den nya struktur som vuxit fram runt friskolor, med koncernbildningar, vinstuttag, försäljning och garantier som motverkar att vinster skapas genom dumpad kvalitet. Inte förbudsförslag eller hyllningar till kvartalskapitalismen.

När får vi se dessa förslag ?

torsdag 30 juli 2009

Alla skolor borde fira Pridedagar

Idag publicerar jag och Per Olsson en artikel om behovet av Pride dagar i alla våra skolor på newsmill. http://newsmill.se/artikel/2009/07/30/alla-skolor-borde-fira-pridedagar

ALLA SKOLOR BORDE FIRA PRIDEDAGAR
”-Jag minns när jag lämnade in en uppsats i högstadiet. Vi skulle skriva om ”Hur ser din drömkille, eller drömtjej ut.” Jag skrev om båda delarna, för jag inte visste om den jag drömde om var tjej eller kille. Jag fick inte ens något betyg på uppsatsen, läraren lämnade tillbaka den utan kommentar.” Timo från RFSL:s fritidsgård Egalia i Stockholm.
”Vi hade kärleksvecka i höstas. Killarna skulle vara med vår gympalärare och tjejerna med en kvinna. Och då sa gympaläraren så här: Men nu killar måste vi värma up inför kärleksveckan. Så vi går laget runt och så får ni alla säga vad ni tänder på hos tjejerna. Jag blev alldeles kall och ville rusa därifrån. Jag fick sådan panik att jag inte ens kunde hitta på något att säga. Så jag sa samma sak som min kompis Martin. Jag hade ju tänkt berätta för honom att jag är bög- men det kändes helt omöjligt nu. Som om jag ljugit. Och det har jag ju. (Albin 14 år).” Intervju återgiven av Myndigheten för Skolutveckling 2005.
Delbetänkandet för den statliga utredningen ”Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det?” SOU2009:64, ur vilken ovanstående citat är hämtade, redovisar även ett mycket oroande motstånd mot att aktivt arbeta med könsroller från föräldrar och lärare i skolor. Till exempel från Västra Götaland där föräldrar 2001 bad personal avsluta projektet ”Vidga vyerna”, genuspedagoger som vittnar om öppet motstånd från skolledningar och kollegor (Wahlgren Carlsson 2009) samt ett ifrågasättande av behovet av killgrupper i Västerbotten 2003 (Fridh m.fl.2005), för att nämna några exempel.
Vi går alla i skolan. Ingen del av samhället formar oss kollektivt på ett så utpräglat sätt som skolan. Alla har åsikter om skolan, hur den skall vara och hur den är. Inte så konstigt heller, eftersom vi alla har minst 9 års erfarenhet av den, på heltid.
Ett framgångsrikt modernt samhälle präglas av öppenhet, mångkultur och respekt. Den internationella värdegrundsundersökningen World Value Survey visar att Sverige är det landet i världen där individen betyder mest, religionen och familjen minst. Vi ligger i topp när det gäller individuell utveckling, självständighet och kreativitet.
Denna utveckling kan främjas eller motarbetas i skolan. De inledande citaten från eleverna och referenserna från utvecklingsprogrammen i olika skolor oroar. Det finns en mycket positiv utveckling i samhället mot ökad tolerans och respekt för individuell mångfald som positiv, men för att detta skall kunna växa och utvecklas måste skolan göra upp med gamla normer och myter. Skolan måste bl.a. på ett mycket mera offensivt sätt lära sig respekt för olika sexuella identiteter och läggningar. Och det första steget i denna riktning är att börja prata öppet. Därför kräver vi en Pride-dag i varje skola varje år! En plats för öppen dialog kring HBTQ-frågor i alla skolor, på samma sätt som Pride-festivalen har skapat denna plats i det svenska samhället.
Vi vet att samhället har utvecklats i rekordfart under de senaste åren. Särskilt acceptansen för olika sexuella identiteter och läggningar. Vi vet att det som vuxen och lärare kan upplevas som mycket svårt att öppet diskutera och debattera dessa frågor, frågor som i ens egen ungdom aldrig fick något utrymme. Frågor som aldrig togs upp i ens utbildning. Men det är också på grund av samhällets radikala förändring i dessa frågor som behovet av debatt och samtal i skolan om HBTQ-frågor är så stort. I hela landet. Såväl i storstaden som på landsbygden.
Vi vet att dessa frågor är svåra ur ett mångkulturellt perspektiv. I många länder och kulturer är HBTQ-frågor betydligt mera kontroversiella än i Sverige. Och i det mångkulturella samhället blir detta ett problem även i Sverige. Här måste det vara helt tydligt. Det moderna Sverige är mångkulturellt, och den respekt för olika kulturer som det mångkulturella samhället bygger på får aldrig innebära ett förtryck av den individuella människans fri och rättigheter. Därför måste Sveriges skolor förmedla både ett mångkulturellt och ett HBTQ-perspektiv. Detta sker inte av sig själv, utan genom att ta tag i frågorna och diskutera. Skapa platser där diskussionen kan föras. Till exempel genom att införa Pride-dagar på alla skolor i Sverige.

Mats Pertoft, riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson (MP)
Per Olsson, Ledamot, ledamot i utbildningsnämnden Stockholm Stad (MP)

söndag 14 juni 2009

Betyg klart underkänt för alliansens skollagsförslag idag

Egentligen hade jag tänkt skriva ett lite resonerande inlägg om utbildningsministerns utspel i morse om att elever skall kunna tvingas gå ett tionde skolår. Och det skall jag nog fortfarande göra. Men först måste jag bli av med en del av min ilska.

Jag blev riktigt upprörd över Björklunds utspel ikväll i rapport om att förbjuda elever att läsa upp sina gymnasiebetyg på Komvux om dom har godkänt eller bättre i slutbetyg. Det är hög tid att vi i Sverige börjar värdesätta att ungdomar som inte har haft intresse eller förmåga/ork på gymnasiet vill förbättra sina möjligheter för att antingen få bättre jobb eller komma in på en högskola. Detta är inget som skall bestraffas utan uppmuntras !

Björklunds och alliansens förslag i skollagen kommer enbart att leda till en negativ spiral där eleverna istället för att försöka få godkänt medvetet satsar på icke godkänt i slutbetyg så att dom får rätten att läsa på Komvux. Oerhört negativt!

Men redan tidigare idag blev jag undrande. Där gick Björklund ut fick journalisten att tro att alliansen föreslår förlängd skolplikt för alla elever. Men när man läser ordentligt föreslår man i skollagen att det är kommuner som vid behov skall kunna besluta om att förlänga skolplikten med ett år. En ganska så stor skillnad mellan det förslaget och att gå ut och påstå att skolplikten generellt skall förlängas med ett år. Undrar om man kan klaga hos KO på en minister för felaktig konsumentinformation ?

Och även om man inte kan så undrar jag vad ett sådant förslag skall vara bra för. Ett tionde skolår eller ett preparandår för gymnasiet kan nog behövas. Men det måste ju bygga på frivillighet. En elev i 15-16 årsåldern som inte vill lära sig kommer knappast att lära sig mer bara för att kommunen beslutar om ett extra skolår.. Inte särskilt genomtänkt förslag....

Kan inte alliansen prestera bättre ? Betyg klart underkännt !

söndag 3 maj 2009

Alliansens gymnasieskola hot mot mångfalden

Det är intressant att läsa ledaren i Svenskan idag (http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_2829345.svd ) , som jag nog tycker är lite schizofren. Först hyllar P J Anders Linder Björklunds och alliansens nya gymnasiereform, för att sedan skriva om hur den måste ändras.

Varför ? Jo, eftersom den är så centralstyrd och fyrkantig att den kommer att hindra IB programmen att fortsätta på svenska gymnasieskolor. Och det är inte bara dom. Waldorfskolorna kommer också att få problem. Många gymnasieskolor som inte passar in i alliansens världsbild av en skola som är strikt uppdelad mellan yrkes och studieförberedande program kommer att få det svårt. Jag var i förra veckan i Luleå där den kommunala gymnasieskolan med ett mycket yrkesinriktat mediaprogram kommer att få problem.

Och på sin blogg måste moderaternas skolpolitiker Mats Gerdau http://gerdausskolblog.blogspot.com/ förklara att valfriheten finns kvar, och att man inte skall lyssna för mycket på Björklund utan läsa lagrådsremissen, dvs den egentliga texten, som bl.a. visar att dom specialutformade programmen får finnas kvar. Något som Björklund inte verkar gilla av vad man kunde gissa sig till när man lyssnade på presskonferensen.

Men alliansen har problem, och PJ Anders Linder också. Deras skolpolitik är ett mycket större hot mot mångfalden i den svenska skolan än den rödgröna politiken.

Och det hade nog ingen trott om en borgerlig regering ......

söndag 12 april 2009

Varför jag inte vill ha en egen kommun i Järna....

Detta med lokal demokrati är inte det lättaste :-).

I Järna och de södra kommundelarna i Södertälje, där också jag själv bor på Mörkö sedan 28 år tillbaka, har frågan åter väckts om att koppla loss de södra kommundelarna Järna, Hölö/Mörkö och Vårdinge från Södertälje och öppna eget. Inte första gången, vad jag vet är det fjärde gången frågan är uppe för diskussion. Två gånger har det varit folkomröstning och befolkningen har röstat ner förslaget, för några år sedan utreddes frågan åter men det skulle bli för dyrt att öppna eget, och så nu igen.

Varför detta eviga trätande om egen kommun eller ej ? Ja, ett svar är nog att det finns en tradition i de södra komundelarna, men framför allt i Järna, att skylla allt ont på Södertälje. Att man tror att man får för lite av investeringarna, fast det egentligen är motsatsen. Och att man alltid tror att gräset är grönare på andra sidan stängslet...

Det är ju bra att det finns entusiaster som inte ger upp, men frågan är om inte diskussionen om en egen kommun i de södra kommundelarna börjar bli lite väl bedagad. I Miljöpartiet hade vi i veckan medlemsmöte i frågan. Vi är nog det parti med flest medlemmar i området. Järna tillhör Miljöpartiets mest stabila fästen i landet med upp till mellan 20-30 % av rösterna i vissa vallokaler. På vårt medlemsmöte, där frågan om kommundelning stog på den utskickade dagordningen, fanns inte en enda medlem som drev frågan och att bilda eget. Jag blev faktiskt ganska så förvånad själv.


Och varför driver vi gröna inte frågan om kommundelning ? Vi som annars alltid skall gilla småkommuner och närdemokrati ? Personligen vill jag inte ha en egen kommun för de södra kommundelarna, och det av flera orsaker, och jag skall försöka lista dom här:

1. Den ekonomiska osäkerheten. En egen kommun kräver enligt Skl`s utredning en skattehöjning med mellan 0,5 och 1 kr för att gå ihop. Att dessutom starta en ny kommun 2011 vore att starta under de sämsta ekonomiska förutsättningarna på väldigt länge.

2. LSS. De södra kommundelarna har en i Sverige unik koncentration av läkepedagogiska verksamheter som tar emot och ger vård till personer med funktionshinder från hela landet. Man gör ett ypperligt arbete och är efterfrågade från hela landet. Man finansieras med offentliga medel, kommunerna betalar och kostnaderna mellan kommunerna jämnas ut genom ett utjämningssytem som jag var med och drev igenom under förra mandatperioden. Men det finns nackdelar med detta, de första två åren av varje ny placering måste finansieras av respektive hemkommun, och detta skulle innebära att en liten kommun som nya Järna skulle hamna i direkt konfrontation med en av de största näringslivsgrenarna i kommunen. Varje ny placering blir en hög kostnad för kommunen under de första två åren.

3. Miljön. Små kommuner har ofta problem med att värna den egna miljön när den krockar med lokala mäktiga exploateringsintressen. Se bara på Nykvarn och hur man hanterar strandskyddet och miljön där. Och aktionsgruppen för en egen kommun främsta argument verkar vara att kunna öka exploateringen och att bygga i sjönära lägen. Miljöfrågorna verkar man inte känna till. Det är klart att miljöfrågorna skulle riskera att hamna på undantag i en egen kommun.

4. Konflikten med friskolor/friförskolor. Järna har en unikt hög andel av fristående skolor och förskolor. Positivt tycker jag och självklart för många av Miljöpartiets väljare. Men en möjlig konflikt för många andra. För flera år sedan var vi gröna tvungna att driva igenom att hanteringen av fristående förskolor flyttades från Järna kommundelsnämnd in till Södertälje eftersom nyetableringar och utökningar hela tiden blockerades av den lokala förvaltningen i Järna man värnade mest om den egna verksamheten. En liten kommun riskerar att få alltför mycket bytänkande och mindre acceptans för oliktänkande.

Nej, fram för mera ansvar för kommundelsnämnderna men låt Järna, Hölö/Mörkö och Vårdinge förbli en del av Södertälje ! Och låt oss snarare utveckla mångfalden och mötet mellan olikheterna istället för att låsa in oss i vars en egen liten kommunhörna...

gröna påskhälsningar

Mats Pertoft

torsdag 9 april 2009

Spännande fajt inom alliansen om gymnasieskolan

Idag avslöjar Björklund att han backar från förslaget att lägga ner det estetiska programmet i den kommande gymnasieskolan http://www.dn.se/kultur-noje/scen/regeringen-behaller-estetiskt-program-1.841535. Bra. Långsamt segrar förnuftet även i alliansen. Först tvingades Björklund att backa från förslaget om att lägga ner IV-programmet. Nu estetiska programmet. Återstår att se hur bataljen inom alliansen slutar. Vinner Björklund eller Mats Gerdau/m, sekunderad av centern ?

Det vi nu väntar på är om de specialutformade programmen också blir kvar. Mats Gerdau har profilerat sig starkt i frågan att ha kvar denna programform, och Björklund i att avskaffa den.
Hoppas att min namne, Mats(m), vinner. Svensk skola behöver fortsatt mångfald och valfrihet, och det är absurt att det skulle bli en borgerlig regering som avskaffar den.

I övrigt skriver Mats Gerdau i sin blogg http://gerdausskolblog.blogspot.com/2009/04/mp-overger-friskolorna.html att jag och Miljöpartiet överger friskolorna eftersom vi i en artikel i Lärarnas tidning tycker att sossarnas förslag om ett bättre samarbete mellan kommun och friskolor är intressant http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?ArticleID=410826&CategoryID=3612&ArticleOutputTemplateID=92&ArticleStateID=2.
Mats Gerdau övertolkar mig ganska så rejält. Ja, jag tycker att ett närmare samarbete mellan friskolor och kommuner är intressant att utveckla. Det innebär inte att jag tycker att kommunerna skall få veto när det gäller etablering av friskolor, men i motsats till Mats Gerdau är jag beredd att diskutera hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut.

Så där verkar Mats Gerdau och jag vara oense (om jag nu tolkar honom rätt), men jag önskar honom all lycka till i den interna fajten inom alliansen om gymnasieskolan och valfriheten/mångfalden.

söndag 5 april 2009

Länge leve Ekobanken !

Jag var idag på Ekobankens årsmöte på Kulturhuset i Ytterjärna. Och vad glad och upprymd man blir av att möta så många framtidsinriktade människor och samtidigt får ta del av en verksamhet som bara växer och växer på ett positivt och sunt sätt. I en tid när banker har problem, blir ifrågasatta och mest verkar bestå av bonusar och dåliga lån är det en ren fröjd att ta del av ett verkligt alternativ i svensk banking. Och dessutom ett alternativ som fungerar !
Kolla själv på www.ekobanken.se

Personligen har jag och min fru dessutom Ekobanken och dess föregångare Ekosparkassan att tacka för att det behandlingshem som vi driver genom Stiftelsen Gaia överhuvudtaget blev till och har kunnat fungera så bra sedan dess. I en situation där vi inte hade pengar men många vänner var Ekobanken och deras koncept med lånegemenskaper den enda möjligheten att få ihop ett kapital. Så nu när Ekobanken förra året fyllde 10 år kunde jag konstatera att vår affärsrelation redan är 14 år gammal, ända sedan Ekosparkassans dagar. Och idag reviderades bankens stadgar och den sista skrivningen om Ekosparbanken städades ut.

Det är upplyftande att mitt i denna krisens dagar kunna se att det finns alternativ !
Och att dom växer !