Skolverket har idag publicerat en mycket intressant undersökning om svensk skolas försämrade resultat under de senare åren http://www.skolverket.se/sb/d/2573/a/17272;jsessionid=0BEBA79E760A5391E42AD3EC3A00B7AE Undersökningen kommenteras av flera tidningar, bl.a. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_3573317.svd och http://www.dn.se/opinion/signerat/lararrollen-in-med-katedern-1.961206
Den är både intressant och läsvärd, jag har än så länge bara hunnit med presskonferensen och sammanfattningen. Men den verkar lovande men samtidigt lite lite märklig i slutsatserna och den vinkel som både Skolverket och media vill ge den...
Därför vill jag här kommentera utifrån de rubriker som finns i Skolverkets pressmeddelande:
Segregeringen - har ökat
Under denna rubrik fokuserar man i pressmeddelandet och i media på införandet av det fria skolvalet och friskolor. Trots att man som första slutsats kommer fram till att boendesegregationen ökat under undersökningstiden, och därmed antagligen är en av de avgörande faktorerna till den ökande segregationen. Man kan fundera över vad som hade hänt om man barnen fortfarande hade varit tvingade att gå i den närmast belägna skolan, basplaceringsskolan, när boendesegregationen ökar. Segregationen hade knappast minskat :-)
Decentralisering - ett systemskifte
Under denna rubrik går man in på skolans resurser och att socialt svaga områden inte kompenseras tillräckligt. Jag håller helt med. Men problemet är snarare en generell resursbrist i skolan. Och att då antyda att en starkare statlig styrning (och finansiering ?:-) skulle vara en lösning är väl ganska så absurt. Staten har väl inte mer pengar, eller hade under 90-tals krisen ?
Differentiering - särlösningar allt vanligare
Här tar man upp en allvarlig utveckling. Att skolorna differentierar allt mera, nivågrupperar, och att dessa särlösningar inte är tillfälliga utan permanentas allt mera. Något som Björklund och regeringen eldar på kraftigt. Men istället för att differentiera och tydligt varna för permanentning av särlösningar och skilja dessa från tillfälliga åtgärder verkar Skolverket generalisera. Inte bra.
Individualisering - en förändrad lärarroll
En mycket intressant iaktagelse som jag helt håller med om. Men åter slarvigt redovisad. När man läser sammanfattningen noggrannt ser man att Skolverket gör en mycket bra differentiering mellan dåligt genomförda grupparbeten och och självständiga arbeteten och sådana som innebär en verklig individualisering. De senare är bra, men kräver mycket mera av läraren. De första är dåliga för inlärningen men mycket lätta för läraren att genomföra.
En likvärdig skola?
Nej, vi har inte en likvärdig skola. Men den skapas inte genom förstatligande eller enkla disciplinåtgärder eller elitsatsningar. De skapas genom bra undervisning och bättre lärare.
Tyvärr bidrar även Skolverket till dimridåerna i denna fråga med sina kommentarer.
fredag 25 september 2009
lördag 19 september 2009
5 gröna punkter för kunskap
Igår skrev DN`s ledare om fem punkter för kunskap. http://www.dn.se/opinion/huvudledare/fem-punkter-for-kunskap-1.955427
Bra initiativ. Både att lyfta frågor koncentrerat och att börja med kunskap. Men knappast särskilt kloka punkter.
Här kommer istället Miljöpartiets gröna punkter för kunskap:
1. En rejäl satsning för tidiga insatser för barn med särskilda behov. Det som har varit Finlands framgångsrecept, och som Björklund pratar om men aldrig gör.
2. Lärarlyftet ver. 2.0. Lärarlyftet är bra men behöver fokuseras betydligt mera på de områden som behöver utvecklas och de lärare som inte har fått fortbildning på år och dag.
3. Inte bara en rektorsutbildning som deltid utan även som heltidsutbildning.
4. Ordentliga insatser för elevinflytande. Elever som är delaktiga lär sig mycket mera.
5. En gymnasieskola som öppnar möjligheter för framtiden. Vi behöver en ny gymnasieskola som förenar yrkesförberedelse med praktik och lärlingsmöjligheter med en rejäl bred kunskapsbas. Högskolekompetens åt alla.
Några kommentarer till DN`s lista:
1Bättre lärare. Helt ok punkt. Men jag vore intresserad hur DN och alliansen vill finansiera alla dessa högre lärarlöner. Alla vill ha dom men ingen vill betala. Populistiskt ?
2 Se matematiken. Bra, men denna fortbildning behövs även på många fler ämnen i skolan.
3 Avgift på högskolan. Totalt obegripligt hur avgifter på utbildning skulle gagna utbildningen.
4Befria forskningen. Ok, men klart övervärderat.
5Avgiftsfria museer. Äntligen en punkt jag håller med om.
Nej, DN skulle nog behöva några enkla studiebesök i skolan för att lära sig mer om verkligheten....
Bra initiativ. Både att lyfta frågor koncentrerat och att börja med kunskap. Men knappast särskilt kloka punkter.
Här kommer istället Miljöpartiets gröna punkter för kunskap:
1. En rejäl satsning för tidiga insatser för barn med särskilda behov. Det som har varit Finlands framgångsrecept, och som Björklund pratar om men aldrig gör.
2. Lärarlyftet ver. 2.0. Lärarlyftet är bra men behöver fokuseras betydligt mera på de områden som behöver utvecklas och de lärare som inte har fått fortbildning på år och dag.
3. Inte bara en rektorsutbildning som deltid utan även som heltidsutbildning.
4. Ordentliga insatser för elevinflytande. Elever som är delaktiga lär sig mycket mera.
5. En gymnasieskola som öppnar möjligheter för framtiden. Vi behöver en ny gymnasieskola som förenar yrkesförberedelse med praktik och lärlingsmöjligheter med en rejäl bred kunskapsbas. Högskolekompetens åt alla.
Några kommentarer till DN`s lista:
1Bättre lärare. Helt ok punkt. Men jag vore intresserad hur DN och alliansen vill finansiera alla dessa högre lärarlöner. Alla vill ha dom men ingen vill betala. Populistiskt ?
2 Se matematiken. Bra, men denna fortbildning behövs även på många fler ämnen i skolan.
3 Avgift på högskolan. Totalt obegripligt hur avgifter på utbildning skulle gagna utbildningen.
4Befria forskningen. Ok, men klart övervärderat.
5Avgiftsfria museer. Äntligen en punkt jag håller med om.
Nej, DN skulle nog behöva några enkla studiebesök i skolan för att lära sig mer om verkligheten....
lördag 12 september 2009
Inför lagstadgad rätt till nattis
Idag skriver Svenskan om konsekvenserna när inte nattis finns http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3512889.svd. och jag läser kommentarerna och blir lite mörkrädd. Det låter som om barnomsorg på nattetid eller obekväm arbetstid vore en lyx. Tror MAN verkligen att folk vill jobba obekväm arbetstid bara för att jäklas ?
Idag står allt fler föräldrar inför valet att säga nej till jobb för att dom inte kan ordna barnomsorg på obekväm arbetstid. Ensamstående föräldrar tvingas säga nej till jobb. Barn skjutsas fram och tillbaka mellan olika övernattningsmöjligheter. Otrygghet och åter otrygghet, både för barn och vuxna.
Själv har jag tidigare varit mera skeptisk till nattis, men ändrade mig när jag var med och införde nattis i Södertälje. Efterfrågan var mycket större än jag hade trott, och även större än vad de förgående undersökningarna kunde visa.
Det är egentligen ganska så märkligt att rätten till nattis skall vara beroende i vilken kommun du bor. Alliansen låtsas som om dom tar detta på allvar och inför en rätt att utnyttja nattis i grannkommunen, men ingen rätt i hemkommunen. Och i den nya skollagen bara nya formuleringar, inget nytt innehåll.
Vi rödgröna är överens, vi vill införa rätt till nattis!
Idag står allt fler föräldrar inför valet att säga nej till jobb för att dom inte kan ordna barnomsorg på obekväm arbetstid. Ensamstående föräldrar tvingas säga nej till jobb. Barn skjutsas fram och tillbaka mellan olika övernattningsmöjligheter. Otrygghet och åter otrygghet, både för barn och vuxna.
Själv har jag tidigare varit mera skeptisk till nattis, men ändrade mig när jag var med och införde nattis i Södertälje. Efterfrågan var mycket större än jag hade trott, och även större än vad de förgående undersökningarna kunde visa.
Det är egentligen ganska så märkligt att rätten till nattis skall vara beroende i vilken kommun du bor. Alliansen låtsas som om dom tar detta på allvar och inför en rätt att utnyttja nattis i grannkommunen, men ingen rätt i hemkommunen. Och i den nya skollagen bara nya formuleringar, inget nytt innehåll.
Vi rödgröna är överens, vi vill införa rätt till nattis!
måndag 31 augusti 2009
Ett populistiskt straff som vi borde kunna vara utan
Idag föll domen i målet om Anna Odell och hennes provokativa konstverk om psykvården http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3443201.svd http://www.dn.se/sthlm/konstfack-startar-insamling-for-anna-odell-1.942470 . Jag kan hålla med Clemens Poellinger om att det milda straffet känns som eftergift åt det populistiska ramaskriet, tyvärr.
Det är också viktigt att konstatera att de borgerliga partiernas indignation över ärendet har varit totalt överdrivna. Får jag påminnna om fp`s Fredrik Malm som ville sänka Konstfacks statsbidrag ? Eller moderaternas Margareta Pålssons upprördhet. Allt utan grund. Snarare en tydlig signal över borgerlig inkompetens när det gäller kultur och konstnärligt skapande.
Och sedan konstfacks och andra konstskolors oro över olagligheter eller ej. Som en absurd komedi. Det är ju självklart att eleverna själva måste ansvara för sina konstverk och om dom är lagliga eller ej. Det kan alldrig vara konstskolans uppgift att censurera elevernas verk. Men informera däremot. Dom måste informera sina elever om vad som är lagligt eller inte och dom måste informera om evt. rättsliga konsekvenser. Men konekvenserna måste sedan eleverna/konstnärerna själva stå för.
För, tänk bara hur konsten skulle se ut idag om konstnärer, unga som gamla, alldrig hade vågat att bryta normer. Tänk noggrannt, och utifrån det perspektivet döm Anna Odell. Eller inte.
Och det säger jag utan at på något sätt sympatisera med hennes konstverk och syftet med det. Personalen på psyket gör ett fanatstiskt jobb, oftast i alla fall, och de frågorna är betydligt mera komplicerade än att dom kan avhandlas i en installation typ detta. men det är en annan fråga än om konst skall fälla si tingsrätten.
Det är också viktigt att konstatera att de borgerliga partiernas indignation över ärendet har varit totalt överdrivna. Får jag påminnna om fp`s Fredrik Malm som ville sänka Konstfacks statsbidrag ? Eller moderaternas Margareta Pålssons upprördhet. Allt utan grund. Snarare en tydlig signal över borgerlig inkompetens när det gäller kultur och konstnärligt skapande.
Och sedan konstfacks och andra konstskolors oro över olagligheter eller ej. Som en absurd komedi. Det är ju självklart att eleverna själva måste ansvara för sina konstverk och om dom är lagliga eller ej. Det kan alldrig vara konstskolans uppgift att censurera elevernas verk. Men informera däremot. Dom måste informera sina elever om vad som är lagligt eller inte och dom måste informera om evt. rättsliga konsekvenser. Men konekvenserna måste sedan eleverna/konstnärerna själva stå för.
För, tänk bara hur konsten skulle se ut idag om konstnärer, unga som gamla, alldrig hade vågat att bryta normer. Tänk noggrannt, och utifrån det perspektivet döm Anna Odell. Eller inte.
Och det säger jag utan at på något sätt sympatisera med hennes konstverk och syftet med det. Personalen på psyket gör ett fanatstiskt jobb, oftast i alla fall, och de frågorna är betydligt mera komplicerade än att dom kan avhandlas i en installation typ detta. men det är en annan fråga än om konst skall fälla si tingsrätten.
onsdag 26 augusti 2009
Alliansen c/o Tobias Krantz torpederar det livslånga lärandet
Alliansens utbildningspolitik verkar kollapsa allt mer. Nu sist är det Tobias Krantz som slår sönder förutsättningarna för det livslånga lärandet genom att göra de nya gymnasiebetygen mera värda än de gamla. http://www.dn.se/nyheter/sverige/nytt-betygssystem-far-kritik-1.938368
Att gamla betyg skall vara mindre värda än nya i högskolans antagningssystem är så barockt att det nästan inte skulle behöva kommenteras. Men tyvärr verkar det inte vara ett dåligt skämt utan Tobias Krantz egen verklighet.
Alliansen förnekar sig verkligen inte. Jag kommer att lämna in en interpellation i ämnet för att kunna fråga Tobias Krantz hur man på detta sätt kan underminera respekten för gymnasiebetygen.
Att gamla betyg skall vara mindre värda än nya i högskolans antagningssystem är så barockt att det nästan inte skulle behöva kommenteras. Men tyvärr verkar det inte vara ett dåligt skämt utan Tobias Krantz egen verklighet.
Alliansen förnekar sig verkligen inte. Jag kommer att lämna in en interpellation i ämnet för att kunna fråga Tobias Krantz hur man på detta sätt kan underminera respekten för gymnasiebetygen.
tisdag 25 augusti 2009
Vågar Engalnd kopiera den svenska friskolemodellen ?
Idag skriver huvudledaren i Svenska Dagbladet om friskolekonceptet som går på export http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_3405537.svd . Bra tycker jag, men jag är nog lite skeptisk till om t.ex. torrys i England verkligen vågar kopiera den svenska modellen.
För den som inte vet, framgångsfaktorn i den svenska modellen är att svenska friskolor får lika mycket pengar/resurser som kommunala skolor i ersättning och att avgifter i friskolor förbjuds. I och med denna förändring avskaffade Sverige privatskolorna som funnits tidigare.
Innan denna geniala kombination kom till var det mycket debatt om ersättningen till friskolorna. Borgerliga regeringar höjde ersättningesnivåer till 85 % av vad en kommunal skola fick och sossarna sänkte den till 75 %. Sedan föreslog Miljöpartiets dåvarande riksdagsledamot och skolpolitiske talesperson Gunnar Goude den enkla lösningen att ersättningen skulle vara lika för kommunala och fristående skolor. Detta röstades igenom i riksdagen av Miljöpartiet , vänsterpartiet och socialdemokraterna, med hårt motstånd från alla borgerliga partier.
Och det är detta som gjort friskolereformen så brett accepterad och framgångsrik i Sverige: Samma ersättning oberoende av vem som driver skolan, förbud av avgifter och skarp tillsyn som garanterar kvaliteten. Undrar om England vågar gå så långt.....
För den som inte vet, framgångsfaktorn i den svenska modellen är att svenska friskolor får lika mycket pengar/resurser som kommunala skolor i ersättning och att avgifter i friskolor förbjuds. I och med denna förändring avskaffade Sverige privatskolorna som funnits tidigare.
Innan denna geniala kombination kom till var det mycket debatt om ersättningen till friskolorna. Borgerliga regeringar höjde ersättningesnivåer till 85 % av vad en kommunal skola fick och sossarna sänkte den till 75 %. Sedan föreslog Miljöpartiets dåvarande riksdagsledamot och skolpolitiske talesperson Gunnar Goude den enkla lösningen att ersättningen skulle vara lika för kommunala och fristående skolor. Detta röstades igenom i riksdagen av Miljöpartiet , vänsterpartiet och socialdemokraterna, med hårt motstånd från alla borgerliga partier.
Och det är detta som gjort friskolereformen så brett accepterad och framgångsrik i Sverige: Samma ersättning oberoende av vem som driver skolan, förbud av avgifter och skarp tillsyn som garanterar kvaliteten. Undrar om England vågar gå så långt.....
torsdag 20 augusti 2009
Funderingar efter första mötet med skolinspektionens insynsråd
Första mötet med skolinspektionens insynsråd. Vi är 8 personer som med våra unika kompetenser skall försöka bidra till att spegla och utveckla verksamheten vid skolinspektionen. Men vi har ingen beslutsmakt utan bidrar istället med klokskap, förhoppningsvis....
Alla verkar taggade, och den genomgång vi hade av skolinspektionens verksamhet förde hela tiden in till livliga diskussioner om allt från prov, salsa, juridik och uppföljning, för att bara nämna några ämnen vi var inne på.
Intressant sammansättning av rådet. Jag har inte suttit i några statliga styrelser eller liknande tidigare, så jag har inget att jämföra med. Nu är vi bara två politiker i rådet, resten är mycket kompetenta fackpersoner från både skolsektorn och utifrån. Vi får se var diskussionen landar, och om vi orkar lyfta oss över våra respektive sandlådor och berika resp. ifrågasätta varandra på ett konstruktivt sätt. T.ex. frågan om var gränsen går mellan att skärpa tillsynen av skolan för att öka kvaliteten och var detta innebär en alltför ökad likriktning av skolorna. En frihetsfråga som intresserar mig personligen mycket.
I alla fall hoppas jag på intressanta diskussioner. Klart är att tillsynen av den svenska skolan är ett viktigt uppdrag och att det måste utvecklas vidare. Och det är ett hedrande uppdrag att få bidra till detta.
Alla verkar taggade, och den genomgång vi hade av skolinspektionens verksamhet förde hela tiden in till livliga diskussioner om allt från prov, salsa, juridik och uppföljning, för att bara nämna några ämnen vi var inne på.
Intressant sammansättning av rådet. Jag har inte suttit i några statliga styrelser eller liknande tidigare, så jag har inget att jämföra med. Nu är vi bara två politiker i rådet, resten är mycket kompetenta fackpersoner från både skolsektorn och utifrån. Vi får se var diskussionen landar, och om vi orkar lyfta oss över våra respektive sandlådor och berika resp. ifrågasätta varandra på ett konstruktivt sätt. T.ex. frågan om var gränsen går mellan att skärpa tillsynen av skolan för att öka kvaliteten och var detta innebär en alltför ökad likriktning av skolorna. En frihetsfråga som intresserar mig personligen mycket.
I alla fall hoppas jag på intressanta diskussioner. Klart är att tillsynen av den svenska skolan är ett viktigt uppdrag och att det måste utvecklas vidare. Och det är ett hedrande uppdrag att få bidra till detta.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
