söndag 22 mars 2009

Hjärnan på reparation hos hjärnforskare ?

Läser i tidskriften byggnadsarbetaren att hjärnforskaren Martin Ingvar återigen med största möjliga självklarhet har uttalat sig för ett tidigt betygssystem.
Blir så trött på alla självutnämnda experter i skolfrågor. Nog för att Martin Ingvar är hjärnforskare och kan bra mycket om hjärnor. Men pedagogik och skola har han hitintills inte visat någon större kunskap om. Däremot verkar det räcka med att ha en professorstitel, oberoende av vilken kulör, för att kunna uttala sig som expert kring vad som helst.
Jag efterlyser ofta mera forskning och vetenskap i skolfrågor. Det gör jag fortfarande. Även av hjärnforskare. Men inte om vad som helst, utan om det man är kunnig om. Hjärnforskaren bör tala om hjärnan, pedagogen om pedagogik. Och sedan skall vi få ihop helheten. det är bl.a. vi politiker till för.
När Martin Ingvar i citatet i byggnadsarbetaren säger: "..Det missgynnar arbetarklassens pojkar, eftersom de första betygen delas ut när pojkarna är i puberteten och hjärnan är lämnad på reparation. De förstår inget och lär sig att de är fast i ett system som inte går att rubba."
Då undrar jag vad det är för en människosyn som Martin Ingvar har... hjärnan är lämnad på reparation...undrar om han talar om sin egen pubertet, eller :-)
Pedagogisk forskning visar mycket tydligt att betyg inte fungerar som morot för att lära sig. Däremot är det ett fungerande system när man måste göra ett urval av elever, t.ex. inför gymnasievalet i klass 9. Däremot fungerar skriftliga, betygsfria omdömen utmärkt som morot för att öka inlärningen, enligt samma forskning. Intressant. Något att ta till sig, kanske även för hjärnforskare vars hjärna en gång var inlämnad för reparation under pubertetsåren.. ?!

3 kommentarer:

  1. Att hjärnan under en period i tonåren kanske är lite halvstängd för ombyggnad kan jag gå med på :-), men ordet reparation låter helgalet. Som om den varit trasig och måste lagas, varför det?

    Och varför gäller det bara arbetarklassens pojkar? Blir alltid misstänksam när det görs skillnad på flickors och pojkars hjärnor... tror inte skillnaden är särskilt stor om den ens finns.

    SvaraRadera
  2. Du har en poäng i det du skriver, framför allt det sista om morötter och betyg. Det är en fråga som jag ofta har svårt att förstå, det här med betyg. Det enda syftet med betyg, som du också skriver om, är att kunna göra ett urval bland elever. Hur skulle detta urvalet kunna gå till utan betyg?

    SvaraRadera
  3. Jag tycker varje skola eller kanske tom varje lärare ska få välja på vilket sätt han/hon gymnasium och då mvill kommunicera elevens färdigheter i ett visst ämne. Helst i samråd med sin föräldrakrets. Om föräldrarna vill ha betyg för att det blir tydligare i kommunikationen mellan skola och hem - låt dem få ha det. I sinom tid sker valet till gymnasieskola och då behövs ett nationellt urvalssystem. Men innan dess - låt betyg eller inte vara varje pedagogs ensak att använda omdömen, samtal, betyg osv. Håller f.ö. med dig om att expert blir man inom sitt område.

    SvaraRadera