söndag 12 april 2009

Varför jag inte vill ha en egen kommun i Järna....

Detta med lokal demokrati är inte det lättaste :-).

I Järna och de södra kommundelarna i Södertälje, där också jag själv bor på Mörkö sedan 28 år tillbaka, har frågan åter väckts om att koppla loss de södra kommundelarna Järna, Hölö/Mörkö och Vårdinge från Södertälje och öppna eget. Inte första gången, vad jag vet är det fjärde gången frågan är uppe för diskussion. Två gånger har det varit folkomröstning och befolkningen har röstat ner förslaget, för några år sedan utreddes frågan åter men det skulle bli för dyrt att öppna eget, och så nu igen.

Varför detta eviga trätande om egen kommun eller ej ? Ja, ett svar är nog att det finns en tradition i de södra komundelarna, men framför allt i Järna, att skylla allt ont på Södertälje. Att man tror att man får för lite av investeringarna, fast det egentligen är motsatsen. Och att man alltid tror att gräset är grönare på andra sidan stängslet...

Det är ju bra att det finns entusiaster som inte ger upp, men frågan är om inte diskussionen om en egen kommun i de södra kommundelarna börjar bli lite väl bedagad. I Miljöpartiet hade vi i veckan medlemsmöte i frågan. Vi är nog det parti med flest medlemmar i området. Järna tillhör Miljöpartiets mest stabila fästen i landet med upp till mellan 20-30 % av rösterna i vissa vallokaler. På vårt medlemsmöte, där frågan om kommundelning stog på den utskickade dagordningen, fanns inte en enda medlem som drev frågan och att bilda eget. Jag blev faktiskt ganska så förvånad själv.


Och varför driver vi gröna inte frågan om kommundelning ? Vi som annars alltid skall gilla småkommuner och närdemokrati ? Personligen vill jag inte ha en egen kommun för de södra kommundelarna, och det av flera orsaker, och jag skall försöka lista dom här:

1. Den ekonomiska osäkerheten. En egen kommun kräver enligt Skl`s utredning en skattehöjning med mellan 0,5 och 1 kr för att gå ihop. Att dessutom starta en ny kommun 2011 vore att starta under de sämsta ekonomiska förutsättningarna på väldigt länge.

2. LSS. De södra kommundelarna har en i Sverige unik koncentration av läkepedagogiska verksamheter som tar emot och ger vård till personer med funktionshinder från hela landet. Man gör ett ypperligt arbete och är efterfrågade från hela landet. Man finansieras med offentliga medel, kommunerna betalar och kostnaderna mellan kommunerna jämnas ut genom ett utjämningssytem som jag var med och drev igenom under förra mandatperioden. Men det finns nackdelar med detta, de första två åren av varje ny placering måste finansieras av respektive hemkommun, och detta skulle innebära att en liten kommun som nya Järna skulle hamna i direkt konfrontation med en av de största näringslivsgrenarna i kommunen. Varje ny placering blir en hög kostnad för kommunen under de första två åren.

3. Miljön. Små kommuner har ofta problem med att värna den egna miljön när den krockar med lokala mäktiga exploateringsintressen. Se bara på Nykvarn och hur man hanterar strandskyddet och miljön där. Och aktionsgruppen för en egen kommun främsta argument verkar vara att kunna öka exploateringen och att bygga i sjönära lägen. Miljöfrågorna verkar man inte känna till. Det är klart att miljöfrågorna skulle riskera att hamna på undantag i en egen kommun.

4. Konflikten med friskolor/friförskolor. Järna har en unikt hög andel av fristående skolor och förskolor. Positivt tycker jag och självklart för många av Miljöpartiets väljare. Men en möjlig konflikt för många andra. För flera år sedan var vi gröna tvungna att driva igenom att hanteringen av fristående förskolor flyttades från Järna kommundelsnämnd in till Södertälje eftersom nyetableringar och utökningar hela tiden blockerades av den lokala förvaltningen i Järna man värnade mest om den egna verksamheten. En liten kommun riskerar att få alltför mycket bytänkande och mindre acceptans för oliktänkande.

Nej, fram för mera ansvar för kommundelsnämnderna men låt Järna, Hölö/Mörkö och Vårdinge förbli en del av Södertälje ! Och låt oss snarare utveckla mångfalden och mötet mellan olikheterna istället för att låsa in oss i vars en egen liten kommunhörna...

gröna påskhälsningar

Mats Pertoft

torsdag 9 april 2009

Spännande fajt inom alliansen om gymnasieskolan

Idag avslöjar Björklund att han backar från förslaget att lägga ner det estetiska programmet i den kommande gymnasieskolan http://www.dn.se/kultur-noje/scen/regeringen-behaller-estetiskt-program-1.841535. Bra. Långsamt segrar förnuftet även i alliansen. Först tvingades Björklund att backa från förslaget om att lägga ner IV-programmet. Nu estetiska programmet. Återstår att se hur bataljen inom alliansen slutar. Vinner Björklund eller Mats Gerdau/m, sekunderad av centern ?

Det vi nu väntar på är om de specialutformade programmen också blir kvar. Mats Gerdau har profilerat sig starkt i frågan att ha kvar denna programform, och Björklund i att avskaffa den.
Hoppas att min namne, Mats(m), vinner. Svensk skola behöver fortsatt mångfald och valfrihet, och det är absurt att det skulle bli en borgerlig regering som avskaffar den.

I övrigt skriver Mats Gerdau i sin blogg http://gerdausskolblog.blogspot.com/2009/04/mp-overger-friskolorna.html att jag och Miljöpartiet överger friskolorna eftersom vi i en artikel i Lärarnas tidning tycker att sossarnas förslag om ett bättre samarbete mellan kommun och friskolor är intressant http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?ArticleID=410826&CategoryID=3612&ArticleOutputTemplateID=92&ArticleStateID=2.
Mats Gerdau övertolkar mig ganska så rejält. Ja, jag tycker att ett närmare samarbete mellan friskolor och kommuner är intressant att utveckla. Det innebär inte att jag tycker att kommunerna skall få veto när det gäller etablering av friskolor, men i motsats till Mats Gerdau är jag beredd att diskutera hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut.

Så där verkar Mats Gerdau och jag vara oense (om jag nu tolkar honom rätt), men jag önskar honom all lycka till i den interna fajten inom alliansen om gymnasieskolan och valfriheten/mångfalden.

söndag 5 april 2009

Länge leve Ekobanken !

Jag var idag på Ekobankens årsmöte på Kulturhuset i Ytterjärna. Och vad glad och upprymd man blir av att möta så många framtidsinriktade människor och samtidigt får ta del av en verksamhet som bara växer och växer på ett positivt och sunt sätt. I en tid när banker har problem, blir ifrågasatta och mest verkar bestå av bonusar och dåliga lån är det en ren fröjd att ta del av ett verkligt alternativ i svensk banking. Och dessutom ett alternativ som fungerar !
Kolla själv på www.ekobanken.se

Personligen har jag och min fru dessutom Ekobanken och dess föregångare Ekosparkassan att tacka för att det behandlingshem som vi driver genom Stiftelsen Gaia överhuvudtaget blev till och har kunnat fungera så bra sedan dess. I en situation där vi inte hade pengar men många vänner var Ekobanken och deras koncept med lånegemenskaper den enda möjligheten att få ihop ett kapital. Så nu när Ekobanken förra året fyllde 10 år kunde jag konstatera att vår affärsrelation redan är 14 år gammal, ända sedan Ekosparkassans dagar. Och idag reviderades bankens stadgar och den sista skrivningen om Ekosparbanken städades ut.

Det är upplyftande att mitt i denna krisens dagar kunna se att det finns alternativ !
Och att dom växer !

torsdag 2 april 2009

Hej,

Här följer en liten beskrivning om hur vidareutbildningen för obehöriga lärare hänger i luften och till slut löser sig:


Nedanstående finner du tre texter, dels pressmeddelandet från Leijonborg där han förkunnar regeringens beslut att fortsätta finansieringen av VAL, lärarutbildningen för obehöriga lärare, dels det svar han har mailat till mig på min interpellation som återfinns längst ner om hur han skal finansiera denna lärarutbildningen.
Interpellationssvaret kom 1 minut före pressmeddelandet till min riksdagsmail idag.
Jag har redan i december i kammarens debatt om utbildningsbudgeten ställt frågan till alliansen om hur denna finansiering skulle gå till. Inget svar.
Det har varit artiklar om detta i tidningen Skolvärlden och i SvD. Inget har hänt.
Nu, när jag ställer interpellationen, kommer regeringens beslut dagen innan debatten skall ske i kammaren. Bra att det kom nu, men varför så sent ?



1. Leijonborgs pressmeddelande, 2.4.09 kl 13:08


Nyheter från www.regeringen.se.
--------------------------------------------------------
http://www.regeringen.se/sb/d/11251/a/123782

Pressmeddelande
2 april 2009
Utbildningsdepartementet
Regeringen förlänger satsningen på vidareutbildning av obehöriga lärare
Regeringen startade 2007 en utbildningssatsning för obehöriga lärare. Sju universitet och högskolor fick i uppdrag att ordna kompletteringsutbildningar för erfarna lärare som saknar lärarexamen. Universiteten och högskolorna ska bedöma och validera tidigare erfarenheter och den kompetens personen redan har och därefter erbjuda individualiserade studieprogram som leder fram till en lärarexamen.
Regeringen har idag beslutat att förlänga satsningen så att obehöriga lärare kan söka till utbildningssatsningen under hela 2009.
- Det här är en mycket angelägen satsning. Det finns mycket bra kompetens i våra skolor och genom vidareutbildningen skulle de personerna kunna bli behöriga lärare. Det är en god investering, både för individen och för staten, säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg.

Kontakt:
Eva-Marie Byberg
Pressekreterare hos Lars Leijonborg
08-405 38 77
070-772 74 47
Per Klingbjer
Handläggare
08-405 16 66



2. Leijonborgs svar på interpellationen, 2.4.09 kl 13:07


Svar på interpellation 2008/09:369 av Mats Pertoft (mp) Vidareutbildning av obehöriga lärare
Herr/Fru talman!
Mats Pertoft har frågat mig när jag avser redovisa finansieringen för fortsatt utbildning av obehöriga lärare.
Det finns många lärare som saknar utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Det finns också många obehöriga lärare som önskar eller behöver komplettera sin utbildning för att få lärarbehörighet. Strävan att minska antalet obehöriga lärare i skolan är ett av de viktigaste inslagen i regeringens utbildningspolitik.
För att säkra kvaliteten i undervisningen och för att ge erfarna lärare som saknar lärarexamen en möjlighet att komplettera sin utbildning avsattes medel i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, utg.omr. 16) för ändamålet. Regeringen har avsatt 60 miljoner kronor per år under 2007, 2008 och 2009 till en utbildningsinsats för att minska antalet obehöriga lärare.
Den satsning som regeringen gjort på vidareutbildning av obehöriga lärare har inneburit att ca 750 obehöriga lärare hittills har registrerats för att genomgå utbildningen, och under vårterminen 2009 har ytterligare ca 270 obehöriga lärare påbörjat utbildningen. Regeringen har beslutat att de medel som avsatts för utbildningssatsningen ska täcka kostnaden för en antagning även under höstterminen 2009.



3. Min interpellation, inlämnad 25.2.09


Fortsatt utbildning för obehöriga lärare
Till statsrådet Lars Leijonborg (fp)
Sveriges skola behöver fler behöriga lärare. Det är alla skolpolitiker i alla partier överens om. Men vi står nu inför en mycket bekymmersam situation. Den vidareutbildning av obehöriga lärare, som bedöms av sina rektorer fungera utmärkt i skolan, saknar helt finansiering i regeringens höstbudget 2008.

Vidareutbildningen av lärare som saknar lärarexamen har funnits i flera skepnader. Förra regeringen startade den särskilda lärarutbildningen SÄL på 90 poäng (60 i förra poängsystemet). SÄL genomfördes i tre omgångar: SÄL 1 - enbart naturvetenskap och teknik, 200 lärare blev behöriga. SÄL 2 - ingen styrning för speciella ämnen, 4 200 lärare. SÄL 3 - enbart yrkeslärare, 1000 lärare. Den nuvarande regeringens satsning VAL (vidareutbildning av lärare) är kortare - 60 poäng (motsvarande 40 "gamla"). Den sista antagningen gjordes nu till vårterminen.
Umeå universitet samordnar vidareutbildningen och antagningen till utbildningen. Själva utbildningen ges vid åtta högskolor och universitet. De ansvariga som jag varit i kontakt har uppgett att i sina kontakter med Utbildningsdepartementet har man inte fått några klara besked om utbildningen ska fortsätta men att Utbildningsdepartementet gärna vill att den fortsätter. Hur ska det gå till utan några avsatta medel, kan man undra.
Umeå universitet beskriver VAL som ett kostnadseffektivt sätt att ta vara på människor med högskoleutbildning och lärarerfarenhet och uppfylla ett uttalat behov från arbetsgivarna. Det enda stora felet är att behovet är mycket större än tidigare satsningar.
Enligt högskolan behöver man senast i februari få besked om den fortsatta finansieringen av utbildningen för att hinna gå ut med marknadsföring inför en eventuell antagning till höstterminen.
Min fråga till statsrådet är:
När avser statsrådet redovisa finansiering för fortsatta utbildningen av obehöriga lärare?
Författare:
Mats Pertoft (mp)