Idag föll domen i målet om Anna Odell och hennes provokativa konstverk om psykvården http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3443201.svd http://www.dn.se/sthlm/konstfack-startar-insamling-for-anna-odell-1.942470 . Jag kan hålla med Clemens Poellinger om att det milda straffet känns som eftergift åt det populistiska ramaskriet, tyvärr.
Det är också viktigt att konstatera att de borgerliga partiernas indignation över ärendet har varit totalt överdrivna. Får jag påminnna om fp`s Fredrik Malm som ville sänka Konstfacks statsbidrag ? Eller moderaternas Margareta Pålssons upprördhet. Allt utan grund. Snarare en tydlig signal över borgerlig inkompetens när det gäller kultur och konstnärligt skapande.
Och sedan konstfacks och andra konstskolors oro över olagligheter eller ej. Som en absurd komedi. Det är ju självklart att eleverna själva måste ansvara för sina konstverk och om dom är lagliga eller ej. Det kan alldrig vara konstskolans uppgift att censurera elevernas verk. Men informera däremot. Dom måste informera sina elever om vad som är lagligt eller inte och dom måste informera om evt. rättsliga konsekvenser. Men konekvenserna måste sedan eleverna/konstnärerna själva stå för.
För, tänk bara hur konsten skulle se ut idag om konstnärer, unga som gamla, alldrig hade vågat att bryta normer. Tänk noggrannt, och utifrån det perspektivet döm Anna Odell. Eller inte.
Och det säger jag utan at på något sätt sympatisera med hennes konstverk och syftet med det. Personalen på psyket gör ett fanatstiskt jobb, oftast i alla fall, och de frågorna är betydligt mera komplicerade än att dom kan avhandlas i en installation typ detta. men det är en annan fråga än om konst skall fälla si tingsrätten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar