Läser senaste numret av den välrenomerade tyska veckotidningen Die Zeit och vad dom skriver om den havererade klimatkonferensen i Köpenhamn. Dom pekar mycket tydligt ut det danska värdskapet och konferensledningen, den danska miljöministern och statsministern, som inkompetenta och totalt okunniga om hur man leder en internationell fn-konferens och några som tydligt bidrog till att mötet kollapsade.
Jag kan inte låta bli att då även fråga mig vilken kompetens som Reinfeldt bidrog med. Att som han gjorde efter konferensen skylla resultatet på de olika deltagarna och deras ingångskrav lät väldigt konstigt. Det var väl därför som han reste jorden runt före mötet, för att ta reda på vilka möjliga vägar till en framgångsrik klimatkonferens som fanns :-). Och det lyckades han ju helt klart inte med. Han verkar ha misslyckats totalt med att förutse vad Kina, Indien, USA och alla andra skulle kräva på konferensen, trots att han pratat med dom alla. Och inte ens hur dessa konferenser brukar gå till verkar han ha kunnat förutse..... :-)
Ja, detta funderade jag över när jag läste den tyska analysen. Och inte verkar det ha varit särskilt lyckat med en dansk ordförande utan erfarenhet och sedan en svensk eu-ordförande utan erfarenhet. Det klokaste hade kanske varit att hyra en någon med erfarenhet, då hade vi kanske fått ett avtal.
tisdag 29 december 2009
lördag 26 december 2009
Ledarskribenterna rädda för MP?
Läste idag och flera dagar tillbaka diverse ledarskribenter i SvD och andra borgerliga tidningar som ojas över Miljöpartiets framgångar. Typ Per Gudmundson http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/ar-halva-journalistkaren-miljopartister-nu_3989981.svd
Kan inte tycka att detta är något annat än patetiskt. Först har ledarskribenterna själva under hösten "upptäckt" att Miljöpartiet i många frågor står dom borgerliga partierna nära, och sedan blir man förvånade att även många väljare ser Miljöpartiet som ett trovärdigt alternativ.
Nu "hotar" man t.o.m. att man skall granska Miljöpartiets politik hårdare eftersom vi har åkt fram som på en räkmacka under hösten.
Ganska så märkliga påståenden. Väljarna vet mycket väl var Miljöpartiet står. I alla år har dom värderat det som att MP står för stora samhällsförändringar. Skillnaden är nog mera av två andra skäl: Dels att fler och fler vill ha dessa samhällsförändringar som vi gröna står för. man vill ha ett långsiktigt hållbart samhälle. Och dels att man vill ha ett alternativ som är mera liberalt än våra röda kompisar men mera solidariskt än den blåa alliansen.
Väljarna är nog klokare än både ledarskribenterna och andra kommentatorer och tyckare.
Det brukar dom vara.
Och budskapet borde nog vara tydligt. Alliansen har inte gått hem i stugorna, inte än i alla fall, och väljarna vill ha en rödgrön regering med starkt grönt inslag.
God fortsättning !
Kan inte tycka att detta är något annat än patetiskt. Först har ledarskribenterna själva under hösten "upptäckt" att Miljöpartiet i många frågor står dom borgerliga partierna nära, och sedan blir man förvånade att även många väljare ser Miljöpartiet som ett trovärdigt alternativ.
Nu "hotar" man t.o.m. att man skall granska Miljöpartiets politik hårdare eftersom vi har åkt fram som på en räkmacka under hösten.
Ganska så märkliga påståenden. Väljarna vet mycket väl var Miljöpartiet står. I alla år har dom värderat det som att MP står för stora samhällsförändringar. Skillnaden är nog mera av två andra skäl: Dels att fler och fler vill ha dessa samhällsförändringar som vi gröna står för. man vill ha ett långsiktigt hållbart samhälle. Och dels att man vill ha ett alternativ som är mera liberalt än våra röda kompisar men mera solidariskt än den blåa alliansen.
Väljarna är nog klokare än både ledarskribenterna och andra kommentatorer och tyckare.
Det brukar dom vara.
Och budskapet borde nog vara tydligt. Alliansen har inte gått hem i stugorna, inte än i alla fall, och väljarna vill ha en rödgrön regering med starkt grönt inslag.
God fortsättning !
söndag 6 december 2009
Tummen ner för specialdomstolar för ungdomar
Long time no see. Har inte hunnit med bloggen på ett tag, men nu då... :-)
För dom som vill följa mej mera dagligen rekommenderar jag twitter (MatsPertoft) eller facebook.
Menidag handlar det om kristdemokraternas förslag om att inrätta specialdomstolar för unga brottslingar http://sydsvenskan.se/sverige/article364082/Kd-vill-snabbdoma-unga-brottslingar.html Ännu ett steg närmare det normala folket, Göran Hägglund ?
Och vad blir nästa? Kanske som i nya Zeeland där konservativa krafter drev igenom en folkomröstning om att återinföra aga ? Vore det inte ett lämpligt utspel för det normala folket, Göran Hägglund? Lite hårdare tag och lite domstol och lite aga? Som förr i tiden. Och så att du kan vinna kampen med Jan Björklund om vem som lägger fram de hårdaste förslagen.
Nej. Nog för att systemet med att slentrianmässigt lämna över unga brottslingar kan behöva ses över. men en specialdomstol för ungdomar för tankarna till andra sorters specialdomstolar, politiska, etc. Det största problemet med ungdomar som i unga år begår allvarliga brott är att dom inte förstår konsekvenserna av vad dom gjort. Och ofta förstår deras föräldrar inte heller det. Här måste vi, samhället stå upp och se till att vi talar allvar med dessa ungdomar och deras föräldrar och sedan ger dom uppgifter som leder dom tillbaka in i samhället. Inte ställer dom inför en domstol som liknar amerikanska filmer.
Nej, kd. Eran verklighet är långt borta från den verklighet vi ser idag i Sverige. Era lösningar också. Det syns om inte minst så på era opinionssiffror.
För dom som vill följa mej mera dagligen rekommenderar jag twitter (MatsPertoft) eller facebook.
Menidag handlar det om kristdemokraternas förslag om att inrätta specialdomstolar för unga brottslingar http://sydsvenskan.se/sverige/article364082/Kd-vill-snabbdoma-unga-brottslingar.html Ännu ett steg närmare det normala folket, Göran Hägglund ?
Och vad blir nästa? Kanske som i nya Zeeland där konservativa krafter drev igenom en folkomröstning om att återinföra aga ? Vore det inte ett lämpligt utspel för det normala folket, Göran Hägglund? Lite hårdare tag och lite domstol och lite aga? Som förr i tiden. Och så att du kan vinna kampen med Jan Björklund om vem som lägger fram de hårdaste förslagen.
Nej. Nog för att systemet med att slentrianmässigt lämna över unga brottslingar kan behöva ses över. men en specialdomstol för ungdomar för tankarna till andra sorters specialdomstolar, politiska, etc. Det största problemet med ungdomar som i unga år begår allvarliga brott är att dom inte förstår konsekvenserna av vad dom gjort. Och ofta förstår deras föräldrar inte heller det. Här måste vi, samhället stå upp och se till att vi talar allvar med dessa ungdomar och deras föräldrar och sedan ger dom uppgifter som leder dom tillbaka in i samhället. Inte ställer dom inför en domstol som liknar amerikanska filmer.
Nej, kd. Eran verklighet är långt borta från den verklighet vi ser idag i Sverige. Era lösningar också. Det syns om inte minst så på era opinionssiffror.
fredag 25 september 2009
Några tankar kring Skolverkets undersökning om elevernas försämrade resultat
Skolverket har idag publicerat en mycket intressant undersökning om svensk skolas försämrade resultat under de senare åren http://www.skolverket.se/sb/d/2573/a/17272;jsessionid=0BEBA79E760A5391E42AD3EC3A00B7AE Undersökningen kommenteras av flera tidningar, bl.a. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_3573317.svd och http://www.dn.se/opinion/signerat/lararrollen-in-med-katedern-1.961206
Den är både intressant och läsvärd, jag har än så länge bara hunnit med presskonferensen och sammanfattningen. Men den verkar lovande men samtidigt lite lite märklig i slutsatserna och den vinkel som både Skolverket och media vill ge den...
Därför vill jag här kommentera utifrån de rubriker som finns i Skolverkets pressmeddelande:
Segregeringen - har ökat
Under denna rubrik fokuserar man i pressmeddelandet och i media på införandet av det fria skolvalet och friskolor. Trots att man som första slutsats kommer fram till att boendesegregationen ökat under undersökningstiden, och därmed antagligen är en av de avgörande faktorerna till den ökande segregationen. Man kan fundera över vad som hade hänt om man barnen fortfarande hade varit tvingade att gå i den närmast belägna skolan, basplaceringsskolan, när boendesegregationen ökar. Segregationen hade knappast minskat :-)
Decentralisering - ett systemskifte
Under denna rubrik går man in på skolans resurser och att socialt svaga områden inte kompenseras tillräckligt. Jag håller helt med. Men problemet är snarare en generell resursbrist i skolan. Och att då antyda att en starkare statlig styrning (och finansiering ?:-) skulle vara en lösning är väl ganska så absurt. Staten har väl inte mer pengar, eller hade under 90-tals krisen ?
Differentiering - särlösningar allt vanligare
Här tar man upp en allvarlig utveckling. Att skolorna differentierar allt mera, nivågrupperar, och att dessa särlösningar inte är tillfälliga utan permanentas allt mera. Något som Björklund och regeringen eldar på kraftigt. Men istället för att differentiera och tydligt varna för permanentning av särlösningar och skilja dessa från tillfälliga åtgärder verkar Skolverket generalisera. Inte bra.
Individualisering - en förändrad lärarroll
En mycket intressant iaktagelse som jag helt håller med om. Men åter slarvigt redovisad. När man läser sammanfattningen noggrannt ser man att Skolverket gör en mycket bra differentiering mellan dåligt genomförda grupparbeten och och självständiga arbeteten och sådana som innebär en verklig individualisering. De senare är bra, men kräver mycket mera av läraren. De första är dåliga för inlärningen men mycket lätta för läraren att genomföra.
En likvärdig skola?
Nej, vi har inte en likvärdig skola. Men den skapas inte genom förstatligande eller enkla disciplinåtgärder eller elitsatsningar. De skapas genom bra undervisning och bättre lärare.
Tyvärr bidrar även Skolverket till dimridåerna i denna fråga med sina kommentarer.
Den är både intressant och läsvärd, jag har än så länge bara hunnit med presskonferensen och sammanfattningen. Men den verkar lovande men samtidigt lite lite märklig i slutsatserna och den vinkel som både Skolverket och media vill ge den...
Därför vill jag här kommentera utifrån de rubriker som finns i Skolverkets pressmeddelande:
Segregeringen - har ökat
Under denna rubrik fokuserar man i pressmeddelandet och i media på införandet av det fria skolvalet och friskolor. Trots att man som första slutsats kommer fram till att boendesegregationen ökat under undersökningstiden, och därmed antagligen är en av de avgörande faktorerna till den ökande segregationen. Man kan fundera över vad som hade hänt om man barnen fortfarande hade varit tvingade att gå i den närmast belägna skolan, basplaceringsskolan, när boendesegregationen ökar. Segregationen hade knappast minskat :-)
Decentralisering - ett systemskifte
Under denna rubrik går man in på skolans resurser och att socialt svaga områden inte kompenseras tillräckligt. Jag håller helt med. Men problemet är snarare en generell resursbrist i skolan. Och att då antyda att en starkare statlig styrning (och finansiering ?:-) skulle vara en lösning är väl ganska så absurt. Staten har väl inte mer pengar, eller hade under 90-tals krisen ?
Differentiering - särlösningar allt vanligare
Här tar man upp en allvarlig utveckling. Att skolorna differentierar allt mera, nivågrupperar, och att dessa särlösningar inte är tillfälliga utan permanentas allt mera. Något som Björklund och regeringen eldar på kraftigt. Men istället för att differentiera och tydligt varna för permanentning av särlösningar och skilja dessa från tillfälliga åtgärder verkar Skolverket generalisera. Inte bra.
Individualisering - en förändrad lärarroll
En mycket intressant iaktagelse som jag helt håller med om. Men åter slarvigt redovisad. När man läser sammanfattningen noggrannt ser man att Skolverket gör en mycket bra differentiering mellan dåligt genomförda grupparbeten och och självständiga arbeteten och sådana som innebär en verklig individualisering. De senare är bra, men kräver mycket mera av läraren. De första är dåliga för inlärningen men mycket lätta för läraren att genomföra.
En likvärdig skola?
Nej, vi har inte en likvärdig skola. Men den skapas inte genom förstatligande eller enkla disciplinåtgärder eller elitsatsningar. De skapas genom bra undervisning och bättre lärare.
Tyvärr bidrar även Skolverket till dimridåerna i denna fråga med sina kommentarer.
lördag 19 september 2009
5 gröna punkter för kunskap
Igår skrev DN`s ledare om fem punkter för kunskap. http://www.dn.se/opinion/huvudledare/fem-punkter-for-kunskap-1.955427
Bra initiativ. Både att lyfta frågor koncentrerat och att börja med kunskap. Men knappast särskilt kloka punkter.
Här kommer istället Miljöpartiets gröna punkter för kunskap:
1. En rejäl satsning för tidiga insatser för barn med särskilda behov. Det som har varit Finlands framgångsrecept, och som Björklund pratar om men aldrig gör.
2. Lärarlyftet ver. 2.0. Lärarlyftet är bra men behöver fokuseras betydligt mera på de områden som behöver utvecklas och de lärare som inte har fått fortbildning på år och dag.
3. Inte bara en rektorsutbildning som deltid utan även som heltidsutbildning.
4. Ordentliga insatser för elevinflytande. Elever som är delaktiga lär sig mycket mera.
5. En gymnasieskola som öppnar möjligheter för framtiden. Vi behöver en ny gymnasieskola som förenar yrkesförberedelse med praktik och lärlingsmöjligheter med en rejäl bred kunskapsbas. Högskolekompetens åt alla.
Några kommentarer till DN`s lista:
1Bättre lärare. Helt ok punkt. Men jag vore intresserad hur DN och alliansen vill finansiera alla dessa högre lärarlöner. Alla vill ha dom men ingen vill betala. Populistiskt ?
2 Se matematiken. Bra, men denna fortbildning behövs även på många fler ämnen i skolan.
3 Avgift på högskolan. Totalt obegripligt hur avgifter på utbildning skulle gagna utbildningen.
4Befria forskningen. Ok, men klart övervärderat.
5Avgiftsfria museer. Äntligen en punkt jag håller med om.
Nej, DN skulle nog behöva några enkla studiebesök i skolan för att lära sig mer om verkligheten....
Bra initiativ. Både att lyfta frågor koncentrerat och att börja med kunskap. Men knappast särskilt kloka punkter.
Här kommer istället Miljöpartiets gröna punkter för kunskap:
1. En rejäl satsning för tidiga insatser för barn med särskilda behov. Det som har varit Finlands framgångsrecept, och som Björklund pratar om men aldrig gör.
2. Lärarlyftet ver. 2.0. Lärarlyftet är bra men behöver fokuseras betydligt mera på de områden som behöver utvecklas och de lärare som inte har fått fortbildning på år och dag.
3. Inte bara en rektorsutbildning som deltid utan även som heltidsutbildning.
4. Ordentliga insatser för elevinflytande. Elever som är delaktiga lär sig mycket mera.
5. En gymnasieskola som öppnar möjligheter för framtiden. Vi behöver en ny gymnasieskola som förenar yrkesförberedelse med praktik och lärlingsmöjligheter med en rejäl bred kunskapsbas. Högskolekompetens åt alla.
Några kommentarer till DN`s lista:
1Bättre lärare. Helt ok punkt. Men jag vore intresserad hur DN och alliansen vill finansiera alla dessa högre lärarlöner. Alla vill ha dom men ingen vill betala. Populistiskt ?
2 Se matematiken. Bra, men denna fortbildning behövs även på många fler ämnen i skolan.
3 Avgift på högskolan. Totalt obegripligt hur avgifter på utbildning skulle gagna utbildningen.
4Befria forskningen. Ok, men klart övervärderat.
5Avgiftsfria museer. Äntligen en punkt jag håller med om.
Nej, DN skulle nog behöva några enkla studiebesök i skolan för att lära sig mer om verkligheten....
lördag 12 september 2009
Inför lagstadgad rätt till nattis
Idag skriver Svenskan om konsekvenserna när inte nattis finns http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3512889.svd. och jag läser kommentarerna och blir lite mörkrädd. Det låter som om barnomsorg på nattetid eller obekväm arbetstid vore en lyx. Tror MAN verkligen att folk vill jobba obekväm arbetstid bara för att jäklas ?
Idag står allt fler föräldrar inför valet att säga nej till jobb för att dom inte kan ordna barnomsorg på obekväm arbetstid. Ensamstående föräldrar tvingas säga nej till jobb. Barn skjutsas fram och tillbaka mellan olika övernattningsmöjligheter. Otrygghet och åter otrygghet, både för barn och vuxna.
Själv har jag tidigare varit mera skeptisk till nattis, men ändrade mig när jag var med och införde nattis i Södertälje. Efterfrågan var mycket större än jag hade trott, och även större än vad de förgående undersökningarna kunde visa.
Det är egentligen ganska så märkligt att rätten till nattis skall vara beroende i vilken kommun du bor. Alliansen låtsas som om dom tar detta på allvar och inför en rätt att utnyttja nattis i grannkommunen, men ingen rätt i hemkommunen. Och i den nya skollagen bara nya formuleringar, inget nytt innehåll.
Vi rödgröna är överens, vi vill införa rätt till nattis!
Idag står allt fler föräldrar inför valet att säga nej till jobb för att dom inte kan ordna barnomsorg på obekväm arbetstid. Ensamstående föräldrar tvingas säga nej till jobb. Barn skjutsas fram och tillbaka mellan olika övernattningsmöjligheter. Otrygghet och åter otrygghet, både för barn och vuxna.
Själv har jag tidigare varit mera skeptisk till nattis, men ändrade mig när jag var med och införde nattis i Södertälje. Efterfrågan var mycket större än jag hade trott, och även större än vad de förgående undersökningarna kunde visa.
Det är egentligen ganska så märkligt att rätten till nattis skall vara beroende i vilken kommun du bor. Alliansen låtsas som om dom tar detta på allvar och inför en rätt att utnyttja nattis i grannkommunen, men ingen rätt i hemkommunen. Och i den nya skollagen bara nya formuleringar, inget nytt innehåll.
Vi rödgröna är överens, vi vill införa rätt till nattis!
måndag 31 augusti 2009
Ett populistiskt straff som vi borde kunna vara utan
Idag föll domen i målet om Anna Odell och hennes provokativa konstverk om psykvården http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3443201.svd http://www.dn.se/sthlm/konstfack-startar-insamling-for-anna-odell-1.942470 . Jag kan hålla med Clemens Poellinger om att det milda straffet känns som eftergift åt det populistiska ramaskriet, tyvärr.
Det är också viktigt att konstatera att de borgerliga partiernas indignation över ärendet har varit totalt överdrivna. Får jag påminnna om fp`s Fredrik Malm som ville sänka Konstfacks statsbidrag ? Eller moderaternas Margareta Pålssons upprördhet. Allt utan grund. Snarare en tydlig signal över borgerlig inkompetens när det gäller kultur och konstnärligt skapande.
Och sedan konstfacks och andra konstskolors oro över olagligheter eller ej. Som en absurd komedi. Det är ju självklart att eleverna själva måste ansvara för sina konstverk och om dom är lagliga eller ej. Det kan alldrig vara konstskolans uppgift att censurera elevernas verk. Men informera däremot. Dom måste informera sina elever om vad som är lagligt eller inte och dom måste informera om evt. rättsliga konsekvenser. Men konekvenserna måste sedan eleverna/konstnärerna själva stå för.
För, tänk bara hur konsten skulle se ut idag om konstnärer, unga som gamla, alldrig hade vågat att bryta normer. Tänk noggrannt, och utifrån det perspektivet döm Anna Odell. Eller inte.
Och det säger jag utan at på något sätt sympatisera med hennes konstverk och syftet med det. Personalen på psyket gör ett fanatstiskt jobb, oftast i alla fall, och de frågorna är betydligt mera komplicerade än att dom kan avhandlas i en installation typ detta. men det är en annan fråga än om konst skall fälla si tingsrätten.
Det är också viktigt att konstatera att de borgerliga partiernas indignation över ärendet har varit totalt överdrivna. Får jag påminnna om fp`s Fredrik Malm som ville sänka Konstfacks statsbidrag ? Eller moderaternas Margareta Pålssons upprördhet. Allt utan grund. Snarare en tydlig signal över borgerlig inkompetens när det gäller kultur och konstnärligt skapande.
Och sedan konstfacks och andra konstskolors oro över olagligheter eller ej. Som en absurd komedi. Det är ju självklart att eleverna själva måste ansvara för sina konstverk och om dom är lagliga eller ej. Det kan alldrig vara konstskolans uppgift att censurera elevernas verk. Men informera däremot. Dom måste informera sina elever om vad som är lagligt eller inte och dom måste informera om evt. rättsliga konsekvenser. Men konekvenserna måste sedan eleverna/konstnärerna själva stå för.
För, tänk bara hur konsten skulle se ut idag om konstnärer, unga som gamla, alldrig hade vågat att bryta normer. Tänk noggrannt, och utifrån det perspektivet döm Anna Odell. Eller inte.
Och det säger jag utan at på något sätt sympatisera med hennes konstverk och syftet med det. Personalen på psyket gör ett fanatstiskt jobb, oftast i alla fall, och de frågorna är betydligt mera komplicerade än att dom kan avhandlas i en installation typ detta. men det är en annan fråga än om konst skall fälla si tingsrätten.
onsdag 26 augusti 2009
Alliansen c/o Tobias Krantz torpederar det livslånga lärandet
Alliansens utbildningspolitik verkar kollapsa allt mer. Nu sist är det Tobias Krantz som slår sönder förutsättningarna för det livslånga lärandet genom att göra de nya gymnasiebetygen mera värda än de gamla. http://www.dn.se/nyheter/sverige/nytt-betygssystem-far-kritik-1.938368
Att gamla betyg skall vara mindre värda än nya i högskolans antagningssystem är så barockt att det nästan inte skulle behöva kommenteras. Men tyvärr verkar det inte vara ett dåligt skämt utan Tobias Krantz egen verklighet.
Alliansen förnekar sig verkligen inte. Jag kommer att lämna in en interpellation i ämnet för att kunna fråga Tobias Krantz hur man på detta sätt kan underminera respekten för gymnasiebetygen.
Att gamla betyg skall vara mindre värda än nya i högskolans antagningssystem är så barockt att det nästan inte skulle behöva kommenteras. Men tyvärr verkar det inte vara ett dåligt skämt utan Tobias Krantz egen verklighet.
Alliansen förnekar sig verkligen inte. Jag kommer att lämna in en interpellation i ämnet för att kunna fråga Tobias Krantz hur man på detta sätt kan underminera respekten för gymnasiebetygen.
tisdag 25 augusti 2009
Vågar Engalnd kopiera den svenska friskolemodellen ?
Idag skriver huvudledaren i Svenska Dagbladet om friskolekonceptet som går på export http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_3405537.svd . Bra tycker jag, men jag är nog lite skeptisk till om t.ex. torrys i England verkligen vågar kopiera den svenska modellen.
För den som inte vet, framgångsfaktorn i den svenska modellen är att svenska friskolor får lika mycket pengar/resurser som kommunala skolor i ersättning och att avgifter i friskolor förbjuds. I och med denna förändring avskaffade Sverige privatskolorna som funnits tidigare.
Innan denna geniala kombination kom till var det mycket debatt om ersättningen till friskolorna. Borgerliga regeringar höjde ersättningesnivåer till 85 % av vad en kommunal skola fick och sossarna sänkte den till 75 %. Sedan föreslog Miljöpartiets dåvarande riksdagsledamot och skolpolitiske talesperson Gunnar Goude den enkla lösningen att ersättningen skulle vara lika för kommunala och fristående skolor. Detta röstades igenom i riksdagen av Miljöpartiet , vänsterpartiet och socialdemokraterna, med hårt motstånd från alla borgerliga partier.
Och det är detta som gjort friskolereformen så brett accepterad och framgångsrik i Sverige: Samma ersättning oberoende av vem som driver skolan, förbud av avgifter och skarp tillsyn som garanterar kvaliteten. Undrar om England vågar gå så långt.....
För den som inte vet, framgångsfaktorn i den svenska modellen är att svenska friskolor får lika mycket pengar/resurser som kommunala skolor i ersättning och att avgifter i friskolor förbjuds. I och med denna förändring avskaffade Sverige privatskolorna som funnits tidigare.
Innan denna geniala kombination kom till var det mycket debatt om ersättningen till friskolorna. Borgerliga regeringar höjde ersättningesnivåer till 85 % av vad en kommunal skola fick och sossarna sänkte den till 75 %. Sedan föreslog Miljöpartiets dåvarande riksdagsledamot och skolpolitiske talesperson Gunnar Goude den enkla lösningen att ersättningen skulle vara lika för kommunala och fristående skolor. Detta röstades igenom i riksdagen av Miljöpartiet , vänsterpartiet och socialdemokraterna, med hårt motstånd från alla borgerliga partier.
Och det är detta som gjort friskolereformen så brett accepterad och framgångsrik i Sverige: Samma ersättning oberoende av vem som driver skolan, förbud av avgifter och skarp tillsyn som garanterar kvaliteten. Undrar om England vågar gå så långt.....
torsdag 20 augusti 2009
Funderingar efter första mötet med skolinspektionens insynsråd
Första mötet med skolinspektionens insynsråd. Vi är 8 personer som med våra unika kompetenser skall försöka bidra till att spegla och utveckla verksamheten vid skolinspektionen. Men vi har ingen beslutsmakt utan bidrar istället med klokskap, förhoppningsvis....
Alla verkar taggade, och den genomgång vi hade av skolinspektionens verksamhet förde hela tiden in till livliga diskussioner om allt från prov, salsa, juridik och uppföljning, för att bara nämna några ämnen vi var inne på.
Intressant sammansättning av rådet. Jag har inte suttit i några statliga styrelser eller liknande tidigare, så jag har inget att jämföra med. Nu är vi bara två politiker i rådet, resten är mycket kompetenta fackpersoner från både skolsektorn och utifrån. Vi får se var diskussionen landar, och om vi orkar lyfta oss över våra respektive sandlådor och berika resp. ifrågasätta varandra på ett konstruktivt sätt. T.ex. frågan om var gränsen går mellan att skärpa tillsynen av skolan för att öka kvaliteten och var detta innebär en alltför ökad likriktning av skolorna. En frihetsfråga som intresserar mig personligen mycket.
I alla fall hoppas jag på intressanta diskussioner. Klart är att tillsynen av den svenska skolan är ett viktigt uppdrag och att det måste utvecklas vidare. Och det är ett hedrande uppdrag att få bidra till detta.
Alla verkar taggade, och den genomgång vi hade av skolinspektionens verksamhet förde hela tiden in till livliga diskussioner om allt från prov, salsa, juridik och uppföljning, för att bara nämna några ämnen vi var inne på.
Intressant sammansättning av rådet. Jag har inte suttit i några statliga styrelser eller liknande tidigare, så jag har inget att jämföra med. Nu är vi bara två politiker i rådet, resten är mycket kompetenta fackpersoner från både skolsektorn och utifrån. Vi får se var diskussionen landar, och om vi orkar lyfta oss över våra respektive sandlådor och berika resp. ifrågasätta varandra på ett konstruktivt sätt. T.ex. frågan om var gränsen går mellan att skärpa tillsynen av skolan för att öka kvaliteten och var detta innebär en alltför ökad likriktning av skolorna. En frihetsfråga som intresserar mig personligen mycket.
I alla fall hoppas jag på intressanta diskussioner. Klart är att tillsynen av den svenska skolan är ett viktigt uppdrag och att det måste utvecklas vidare. Och det är ett hedrande uppdrag att få bidra till detta.
Varför följer inte moderaterna i Täby lagen ?
Moderaterna styr Täby kommun med egen majoritet. Dom har ett stort ansvar som största parti i alliansen och dom har också justitieministerposten. Lag och ordning.
Men när det gäller Täby gäller inte detta. Där tar sig moderaterna plötsligt rätten att nonchalera lagen, eftersom dom ideologiskt tycker sig ha den rätten. var är då respekten för lag och ordning.
Det handlar om utförsäljningen av Tibble gymnasium i Täby. Kammarrätten har fastslagit att försäljningen bröt mot lagen. Ändå bryr sig moderaterna inte om detta. Nonchalant fortsätter man bryta mot lagen. Undrar hur man tänker då. Ungefär så att bara man har makt behöver man inte bry sig om lagar ? Undrar vad riks moderaterna säger om detta ? Vad säger Beatrice Ask? Jag kanske borde fråga henne i riksdagen?
I alla fall är det en skam för moderaterna att dom inte respekterar lag och ordning och låter försäljningen av Tibble gymnasium gå tillbaka. Det handlar om respekt. Respekt för lag och ordning. Men det verkar inte gälla för moderaterna.
Men när det gäller Täby gäller inte detta. Där tar sig moderaterna plötsligt rätten att nonchalera lagen, eftersom dom ideologiskt tycker sig ha den rätten. var är då respekten för lag och ordning.
Det handlar om utförsäljningen av Tibble gymnasium i Täby. Kammarrätten har fastslagit att försäljningen bröt mot lagen. Ändå bryr sig moderaterna inte om detta. Nonchalant fortsätter man bryta mot lagen. Undrar hur man tänker då. Ungefär så att bara man har makt behöver man inte bry sig om lagar ? Undrar vad riks moderaterna säger om detta ? Vad säger Beatrice Ask? Jag kanske borde fråga henne i riksdagen?
I alla fall är det en skam för moderaterna att dom inte respekterar lag och ordning och låter försäljningen av Tibble gymnasium gå tillbaka. Det handlar om respekt. Respekt för lag och ordning. Men det verkar inte gälla för moderaterna.
måndag 17 augusti 2009
Varför tror ingen på eleverna ? Appropå betygsinflation
Dagens skolsnackis är betygsinflationen. På DN-debatt påstår två forskare från Institutet för näringslivsforskning att det inte kan vara sant att eleverna i flera svenska skolor är så duktiga som dom betygen dom fått låter påskina http://www.dn.se/opinion/debatt/konkurrens-om-elever-ger-orattvisa-gymnasiebetyg-1.932111 , http://www.dn.se/nyheter/sverige/gymnasieskolor-som-satter-for-hoga-betyg-ska-straffas-1.932776 och http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3366471.svd
Men tänk om det är så att eleverna har knäckt koden? Dom har kanske lärt sig precis det som lärarna och nationella prov-konstruktörerna vill att dom skall lära sig och är så duktiga, i alla fall på det dom testas ? Det är det ingen som debatterar.
Istället utgår alla ifrån att det råder betygsinflation. Något som Skolverket så sent som i december förra året undersökte och avfärdade. man skrev väldigt tydligt att betygssnittet legat stilla under de senaste fem åren och någon betygsinflation inte föreligger.
Detta hindrar ju inte ministern och önsketänkaren Björklund att omedelbart beordra nationell rättning av en massa nationella prov. Lärarna verkar han inte lita på. Och fakta inte heller , verkar det som.
Och i radions studio Ett vill en rektor att högskolorna skall bestämma mera lokalt om intagningskriterierna, något Björklund ogillar skarpt. Trots att hans egen regering tillåtit att högskolorna formulerar upp till 30% av intagningkriterierna själv. Björklund verkar ha glömt vad han själv har varit med och bestämt.
Summa summarum: Ministern utnyttjar en ganska så diskutabel statistikartikel för att ytterligare driva på sin egen linje om starkare statlig styrning av skolan. Inte fakta, men tyckande regerar hos Björklund.
Och är det inte typiskt att när eleverna verkar ha knäckt koden och visat sig duktiga så tror ingen på dom !
Men tänk om det är så att eleverna har knäckt koden? Dom har kanske lärt sig precis det som lärarna och nationella prov-konstruktörerna vill att dom skall lära sig och är så duktiga, i alla fall på det dom testas ? Det är det ingen som debatterar.
Istället utgår alla ifrån att det råder betygsinflation. Något som Skolverket så sent som i december förra året undersökte och avfärdade. man skrev väldigt tydligt att betygssnittet legat stilla under de senaste fem åren och någon betygsinflation inte föreligger.
Detta hindrar ju inte ministern och önsketänkaren Björklund att omedelbart beordra nationell rättning av en massa nationella prov. Lärarna verkar han inte lita på. Och fakta inte heller , verkar det som.
Och i radions studio Ett vill en rektor att högskolorna skall bestämma mera lokalt om intagningskriterierna, något Björklund ogillar skarpt. Trots att hans egen regering tillåtit att högskolorna formulerar upp till 30% av intagningkriterierna själv. Björklund verkar ha glömt vad han själv har varit med och bestämt.
Summa summarum: Ministern utnyttjar en ganska så diskutabel statistikartikel för att ytterligare driva på sin egen linje om starkare statlig styrning av skolan. Inte fakta, men tyckande regerar hos Björklund.
Och är det inte typiskt att när eleverna verkar ha knäckt koden och visat sig duktiga så tror ingen på dom !
lördag 15 augusti 2009
Klokt av Mona att nyansera debatten och inte förbjuda vinster
Idag häll Mona Sahlin (s) sitt sommartal. Förutom en hel del kloka saker om jämställdhet tog hon kort upp frågan om vinster i friskolor och privat vård. Det som hon där sa (enligt media)(http://www.dn.se/nyheter/politik/langt-kvar-till-vinnarstrategi-1.931661, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3359307.svd), att inte förbjuda vinster utan att skärpa kvalitetskraven, var precis det som behövdes.
Vinster behövs i enskild verksamhet. Dom skapar långsiktighet, gör investeringar och kapitaltillskott möjliga och är helt enkelt bra, så länge dom är rimliga. Vi vill inte ha någon kvartalskapitalism inom offentlig finansierad verksamhet, men väl en sund ekonomi som gör att skolor och vårdcentraler klarar även ekonomiska kriser och elev resp. patienttapp.
Att prata förbud av vinster är att inte veta hur en verksamhet, hur allmännyttig och bra den än må vara, fungerar ekonomiskt. En enskild verksamhet måste t.ex. ha ett visst startkapital för att starta sin verksamhet. Något som kommunerna och landstingen brukar ställa upp med när det gäller kommunal eller landstingsdriven verksamhet. Men fristående verksamheter behöver ett startkapital från privata finansiärer, och dessa personer vill gärna någon gång få tillbaka det investerade kapitalet=vinstutdelning. Konstigare än så är det inte.
Men denna vinst och denna utdelning får absolut inte ske på bekostnad av kvalitén. Det är där vi behöver en del nya regleringar, eftersom denna situation inte förutsågs när friskolelagstiftningen skrevs. Och alliansregeringen verkar inte heller begripa frågan.
Men vi kommer att återkomma till frågan med en del nya förslag under hösten.
Bra att Mona har förstått vad frågan om vinster handlar om. Kvaliteten måste värnas. Inte vinsterna. Det viktiga är målet=kvaliteten, inte vinsten, den är bara ett verktyg.
Vinster behövs i enskild verksamhet. Dom skapar långsiktighet, gör investeringar och kapitaltillskott möjliga och är helt enkelt bra, så länge dom är rimliga. Vi vill inte ha någon kvartalskapitalism inom offentlig finansierad verksamhet, men väl en sund ekonomi som gör att skolor och vårdcentraler klarar även ekonomiska kriser och elev resp. patienttapp.
Att prata förbud av vinster är att inte veta hur en verksamhet, hur allmännyttig och bra den än må vara, fungerar ekonomiskt. En enskild verksamhet måste t.ex. ha ett visst startkapital för att starta sin verksamhet. Något som kommunerna och landstingen brukar ställa upp med när det gäller kommunal eller landstingsdriven verksamhet. Men fristående verksamheter behöver ett startkapital från privata finansiärer, och dessa personer vill gärna någon gång få tillbaka det investerade kapitalet=vinstutdelning. Konstigare än så är det inte.
Men denna vinst och denna utdelning får absolut inte ske på bekostnad av kvalitén. Det är där vi behöver en del nya regleringar, eftersom denna situation inte förutsågs när friskolelagstiftningen skrevs. Och alliansregeringen verkar inte heller begripa frågan.
Men vi kommer att återkomma till frågan med en del nya förslag under hösten.
Bra att Mona har förstått vad frågan om vinster handlar om. Kvaliteten måste värnas. Inte vinsterna. Det viktiga är målet=kvaliteten, inte vinsten, den är bara ett verktyg.
onsdag 12 augusti 2009
Nu måste hela Södertälje stötta de goda krafterna i Hovsjö och hela kommunen !
Inatt brann Hovsjöskolan. Antagligen en anlagd brand. En brand som i första hand drabbar alla elever i Hovsjöskolan. Tyvärr en inte så ovanlig händelse i augusti i Sverige, då alltför många skolor brinner. Se bl.a. i SvD http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3343995.svd
Detta drabbar ett Hovsjö där ett långsiktigt arbete börjat ge resultat. Rapporteringen under sommaren i media har beskrivit en stadsdel där det fortfarande finns mycket att åtgärda, men som är på väg mot en ljusare framtid. En rejäl satsning på sommarjobb för ungdomarna, polisens närvaro som börjar ge frukt, Telge Hovsjös olika satsningar för att ge hyresgästerna och invånarna i Hovsjö mer inflytande och delaktighet i stadsdelen. Allt detta har börja vända bilden till det positiva. Och nu detta. Branden känns som ett rejält bakslag och som något som bekräftar de alltid närvarande olyckskorparnas tjat om att allt i Södertälje är dåligt och eländigt.
Men så får det inte vara. Det är vi, invånarna i Södertälje, som måste ta ansvar för utvecklingen. Det finns en positiv utveckling i Hovsjö, och mitt i den förödelsen som branden i Hovsjöskolan innebär måste vi våga se framåt och se möjligheterna. Samtidigt som branden är ett dråpslag mot skolan så finns det mycket långt gångna planer för att bygga en ny Hovsjöskola. Nu gäller det att ta tillfället i akt och skynda på denna process.
Det finns i Södertälje en trend att klaga på allt. Allt är dåligt, och sämst är det med politikerna/förtroendevalda. Vi sköter inget och gör allt fel. Men, Södertälje består av oss alla som bor här, och om vi verkligen vill förändra måste vi alla hjälpas åt. Varken vi förtroendevalda, kommunens personal eller någon annan kan ensam ändra Södertälje om vi inte alla tar ett gemensamt ansvar och arbetar långsiktigt.
I Hovsjö tog den rödgröna majoriteten för snart fyra år sedan initiativ till att bilda Telge Hovsjö. Vi var trötta på alla tillfälliga projekt i Hovsjö och ville starta ett långsiktigt hållbart förändringsarbete där även de boende fanns med. Nu har Hovsjöskolan brunnit ner. Ett enormt bakslag. Men vi får inte låta oss knäckas av detta. Redan nu pågår för fullt planeringen hur undervisningen skall gå till. Nästa vecka börjar skolan som planerat.
Allt detta kan bara lyckas om vi hjälps åt. Vi som tror på att Södertälje kan utvecklas, alla problem till trots. Vi kommer inte sopa något under mattan, men istället för att bara klaga vill vi lösa problemen. Och det första och enklaste som både du och vi kan göra är att sluta prata "skit" om Södertälje och istället stödja det positiva arbete som finns. Och, att idag stödja Hovsjö och skolan.
Detta drabbar ett Hovsjö där ett långsiktigt arbete börjat ge resultat. Rapporteringen under sommaren i media har beskrivit en stadsdel där det fortfarande finns mycket att åtgärda, men som är på väg mot en ljusare framtid. En rejäl satsning på sommarjobb för ungdomarna, polisens närvaro som börjar ge frukt, Telge Hovsjös olika satsningar för att ge hyresgästerna och invånarna i Hovsjö mer inflytande och delaktighet i stadsdelen. Allt detta har börja vända bilden till det positiva. Och nu detta. Branden känns som ett rejält bakslag och som något som bekräftar de alltid närvarande olyckskorparnas tjat om att allt i Södertälje är dåligt och eländigt.
Men så får det inte vara. Det är vi, invånarna i Södertälje, som måste ta ansvar för utvecklingen. Det finns en positiv utveckling i Hovsjö, och mitt i den förödelsen som branden i Hovsjöskolan innebär måste vi våga se framåt och se möjligheterna. Samtidigt som branden är ett dråpslag mot skolan så finns det mycket långt gångna planer för att bygga en ny Hovsjöskola. Nu gäller det att ta tillfället i akt och skynda på denna process.
Det finns i Södertälje en trend att klaga på allt. Allt är dåligt, och sämst är det med politikerna/förtroendevalda. Vi sköter inget och gör allt fel. Men, Södertälje består av oss alla som bor här, och om vi verkligen vill förändra måste vi alla hjälpas åt. Varken vi förtroendevalda, kommunens personal eller någon annan kan ensam ändra Södertälje om vi inte alla tar ett gemensamt ansvar och arbetar långsiktigt.
I Hovsjö tog den rödgröna majoriteten för snart fyra år sedan initiativ till att bilda Telge Hovsjö. Vi var trötta på alla tillfälliga projekt i Hovsjö och ville starta ett långsiktigt hållbart förändringsarbete där även de boende fanns med. Nu har Hovsjöskolan brunnit ner. Ett enormt bakslag. Men vi får inte låta oss knäckas av detta. Redan nu pågår för fullt planeringen hur undervisningen skall gå till. Nästa vecka börjar skolan som planerat.
Allt detta kan bara lyckas om vi hjälps åt. Vi som tror på att Södertälje kan utvecklas, alla problem till trots. Vi kommer inte sopa något under mattan, men istället för att bara klaga vill vi lösa problemen. Och det första och enklaste som både du och vi kan göra är att sluta prata "skit" om Södertälje och istället stödja det positiva arbete som finns. Och, att idag stödja Hovsjö och skolan.
tisdag 11 augusti 2009
Ja, det behövs mer pedagogisk forskning i skoldebtten i Sverige !
I ett debattinlägg i dagens Göteborgs Posten http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=510617 efterlyser Bengt Persson, professor i specialpedagogik i Borås, att pedagogerna måste ta plats i skoldebatten.
Helt riktigt ! kan inte annat än att instämma. Jag och Miljöpartiet har själv efterlyst detta både i riksdagsdebatter och på annan plats, men inte fått alltför mycket respons.
Problemet är tvådelat. Dels är det så som Bengt Persson skriver, att alltför få forskare syns i debatten. men det är också så att det finns en ovilja från politiken, och särskilt från det borgerliga hållet, att lyssna på forskare. Värst är själva utbildningsminstern, Jan Björklund (fp), som i flera riksdagsdebatter högt och tydligt deklarerat för vem som vill höra att han minsann inte bryr sig om vad forskningen säger, för dom är ändå oeniga.
Med en sådan attityd blir det också en sådan politik, kan man säga. En politik som inte bygger på forskning och beprövad vetenskap utan på det egna minnet om hur skolan var för en si så där 30/40 år sedan, då man själv gick i skolan.
Och det är rent ut sagt bedrövligt att den pedagogiska forskningen i Sverige inte reagerar mera högljudd och kraftigt på att en utbildningsminister uttalar sig på det sättet.
Ja, jag håller med Bengt Persson om att den pedagogiska forskningen måste höras mera i skoldebatten i Sverige. Jag hoppas att han själv också gör det. Och jag lovar att lyssna och ta till mig !
Helt riktigt ! kan inte annat än att instämma. Jag och Miljöpartiet har själv efterlyst detta både i riksdagsdebatter och på annan plats, men inte fått alltför mycket respons.
Problemet är tvådelat. Dels är det så som Bengt Persson skriver, att alltför få forskare syns i debatten. men det är också så att det finns en ovilja från politiken, och särskilt från det borgerliga hållet, att lyssna på forskare. Värst är själva utbildningsminstern, Jan Björklund (fp), som i flera riksdagsdebatter högt och tydligt deklarerat för vem som vill höra att han minsann inte bryr sig om vad forskningen säger, för dom är ändå oeniga.
Med en sådan attityd blir det också en sådan politik, kan man säga. En politik som inte bygger på forskning och beprövad vetenskap utan på det egna minnet om hur skolan var för en si så där 30/40 år sedan, då man själv gick i skolan.
Och det är rent ut sagt bedrövligt att den pedagogiska forskningen i Sverige inte reagerar mera högljudd och kraftigt på att en utbildningsminister uttalar sig på det sättet.
Ja, jag håller med Bengt Persson om att den pedagogiska forskningen måste höras mera i skoldebatten i Sverige. Jag hoppas att han själv också gör det. Och jag lovar att lyssna och ta till mig !
tisdag 4 augusti 2009
Skall man kunna folkomrösta om allt ?
Idag kunde man läsa att Nya Zeeland håller på med en folkomröstning om att upphäva förbudet mot barnaga. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3302317.svd och http://www.dn.se/nyheter/varlden/nya-zeeland-rostar-om-att-tillata-barnaga-1.925344
Jag blir beklämd. Och ännu mer när jag läser parlamentsledamöterna från de konservativa och sossarna som uttalar sig och som bara duckar. Att förbjuda barnaga är ett stort steg för mänskligheten, men det kräver också att man står upp för en progressiv och humanistisk barnpolitik och inte bara jamsar med och vänder kappan efter vinden. För det verkar ju som om det är det som politikerna i Nya Zeeland måste ha gjort. Eller att befolkningen i det landet är ovanligt korkat. För på annat sätt kan jag inte förklara för mig själv att ett land väljer att folkomrösta om att tillåta barnaga. Och att barnen inte får rösta.
Eller, skall vi folkomrösta om att tillåta dödsstraff? Nej, vissa saker skall man inte folkomrösta om. Barnaga hör till dom ämnena.
Undrar hur Nya Zeeland i framtiden tänker leva upp till FN`s barnkonvention.
Och i slutändan är detta ett ynkedomsbevis för den nya zeeländska politiken, som inte vågat ta debatten och försvarat barnen och deras rätt att slippa aga.
Jag blir beklämd. Och ännu mer när jag läser parlamentsledamöterna från de konservativa och sossarna som uttalar sig och som bara duckar. Att förbjuda barnaga är ett stort steg för mänskligheten, men det kräver också att man står upp för en progressiv och humanistisk barnpolitik och inte bara jamsar med och vänder kappan efter vinden. För det verkar ju som om det är det som politikerna i Nya Zeeland måste ha gjort. Eller att befolkningen i det landet är ovanligt korkat. För på annat sätt kan jag inte förklara för mig själv att ett land väljer att folkomrösta om att tillåta barnaga. Och att barnen inte får rösta.
Eller, skall vi folkomrösta om att tillåta dödsstraff? Nej, vissa saker skall man inte folkomrösta om. Barnaga hör till dom ämnena.
Undrar hur Nya Zeeland i framtiden tänker leva upp till FN`s barnkonvention.
Och i slutändan är detta ett ynkedomsbevis för den nya zeeländska politiken, som inte vågat ta debatten och försvarat barnen och deras rätt att slippa aga.
Inte ens lärlingsutbildningar kan Björklund
Förra veckan lanserade Björklund och alliansregeringen stolt att man skulle utreda anställningsbarheten för lärlingar under skoltiden. Lät jättebra tyckte alla (mig inklusive). Och skickliga som dom är hade dom dessutom utsett LO`s utbildnigsansvarige till utredare.
Sedan läste jag igår Företagarnas Christina Linderholm kommentar om detta i SvD http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_3296799.svd , och jag måste nog säga att hon verkar ha mycket kloka synpunkter. Hon argumenterar mycket klokt kring problematiken att lärligarn går i skolan, och att om dom skall omfattas av kollektivavtal så omfattas dom även av upsägningar, LAS, turordningsregler och annat som kan drabba dom på fel sätt. Och att detta utspel från Björklund egentligen verkar handla om att han vill slipa ifrån ansvaret med lärlingarna och deras anställbarhet.
Och där har hon nog helt rätt. Jag hade i vintras en interpellationsdebatt med Sven Otto Littorin om just detta. Att regeringen hade lagt ner sitt lärlingsprogram i Halland och att därför lärlingarna nu står både utan lärlingsplats och arbete. Ett program som varit mycket framgångsrikt, och ett program som skulle kunna ha räddat lärlingsplatserna fram till att konjunkturen vänder och bygglärlingarna åter behövs. Men det var Littorin inte intresserad av. Lika lite som Björklund verkar vara intresserad av att veta hur verkligheten ser ut. Det räcker att låter bra, det är inte så viktigt att det också skall fungera i verkligheten. Synd att vi har en sådan regering i Sverige just nu.
Lite roligare att läsa Kjell Olof Feldts artikel i DN om friskolornas vinster. http://www.dn.se/opinion/debatt/friskolornas-vinster-utarmar-inte-skolan-1.923855 Klokt och bra skrivit !
Sedan läste jag igår Företagarnas Christina Linderholm kommentar om detta i SvD http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_3296799.svd , och jag måste nog säga att hon verkar ha mycket kloka synpunkter. Hon argumenterar mycket klokt kring problematiken att lärligarn går i skolan, och att om dom skall omfattas av kollektivavtal så omfattas dom även av upsägningar, LAS, turordningsregler och annat som kan drabba dom på fel sätt. Och att detta utspel från Björklund egentligen verkar handla om att han vill slipa ifrån ansvaret med lärlingarna och deras anställbarhet.
Och där har hon nog helt rätt. Jag hade i vintras en interpellationsdebatt med Sven Otto Littorin om just detta. Att regeringen hade lagt ner sitt lärlingsprogram i Halland och att därför lärlingarna nu står både utan lärlingsplats och arbete. Ett program som varit mycket framgångsrikt, och ett program som skulle kunna ha räddat lärlingsplatserna fram till att konjunkturen vänder och bygglärlingarna åter behövs. Men det var Littorin inte intresserad av. Lika lite som Björklund verkar vara intresserad av att veta hur verkligheten ser ut. Det räcker att låter bra, det är inte så viktigt att det också skall fungera i verkligheten. Synd att vi har en sådan regering i Sverige just nu.
Lite roligare att läsa Kjell Olof Feldts artikel i DN om friskolornas vinster. http://www.dn.se/opinion/debatt/friskolornas-vinster-utarmar-inte-skolan-1.923855 Klokt och bra skrivit !
söndag 2 augusti 2009
Vem kan lita på Björklund ?
Idag har Björklund insett att kommunerna i Sverige behöver mer pengar. Före sommaren hade jag en interpellationsdebatt med honom i riksdagen då han inte hade fröstått det. I alla fall ville han inte medge det.
Det är bra att Björklund och fp nu äntligen har förstått att kommunerna behöver mer pengar. Frågan är bara vad som blir av denna förståelse. För ett år sedan gjorde fp en del utspel i Marstrand om forskningspropositionen. Inte blev det så mycket av det. När Björklund var skolborgarråd i Stockholm lovade han alltid mycket pengar till skolorna. Dom fick knappt så att det räckte till löneuppräkningen. Ungefär som idag i Stockholm. Stora ord och tomma löften.
Jag skulle bli jätteglad om Björklund lyckas driva igenom mer resurser till kommunerna. Men, har han den pondusen gentemot Anders Borg? En finansminister som verkar sjukligt besatt av sparande och skattesänkningar. Jag tvivlar. och då är dagens utspel inte annat än tomma ord som skall försöka skyla över att Björklund kommer att gå till historien som den skolminister som administrerat de största nedskärningarna i svensk skola sedan 90-talet.
Det är bra att Björklund och fp nu äntligen har förstått att kommunerna behöver mer pengar. Frågan är bara vad som blir av denna förståelse. För ett år sedan gjorde fp en del utspel i Marstrand om forskningspropositionen. Inte blev det så mycket av det. När Björklund var skolborgarråd i Stockholm lovade han alltid mycket pengar till skolorna. Dom fick knappt så att det räckte till löneuppräkningen. Ungefär som idag i Stockholm. Stora ord och tomma löften.
Jag skulle bli jätteglad om Björklund lyckas driva igenom mer resurser till kommunerna. Men, har han den pondusen gentemot Anders Borg? En finansminister som verkar sjukligt besatt av sparande och skattesänkningar. Jag tvivlar. och då är dagens utspel inte annat än tomma ord som skall försöka skyla över att Björklund kommer att gå till historien som den skolminister som administrerat de största nedskärningarna i svensk skola sedan 90-talet.
fredag 31 juli 2009
Alltid denna trist svartvita vinstdiskussion.......
Jag blir inte så lite trött på denna ensidiga vinstdiskussion när det gäller friskolor....
Och framförallt att frågan blir en ideologisk slagdänga utan konkreta nyskapande förslag.
Vi har dels vänstersidan som ropar efter förbud för vinster i friskolor, och dels högern som inte ser några problem alls med det utan nästan motsatsen, att skolor med vinst är de bästa....
Och sanningen finns ju varken hos den ena eller andra. Det är klart att det är ett problem om offentlig sektor skall bli den nya mjölkkon för riskkapitalister. Men riktigt så kan det knappast bli med skolsektorn. Som åtskilliga företrädare för de stora friskolekoncernerna har påtalat flera talet gånger är detta en bransch som kräver långsiktighet. Och en bransch där dåligt rykte sprider sig väldigt fort och leder till ofrånkomlig elevtapp=inga pengar. Samt kanske den offentligt finansierade verksamhet med den tuffaste och tätaste kontrollen via inspektioner och media. Med andra ord, dåliga förutsättningar för kvartalskapitalster.
Snarare skulle jag i så fall rekommendera sjukvården, äldreomsorgen, HVB-hem eller någon annan offentligt finansierad verksamhet som står under länsstyreselnernas eller socialstyrelsens tillsyn. Den är nämligen ganska så obefintlig.
Men lika tokigt är det ju att påstå att att vinstfrågan är helt oproblematisk när det gäller friskolor. Särskilt John Bauerkoncernen visade i vintras hur man på ganska så märkliga sätt kan plocka ut pengar till ägarna, inte så mycket genom att generera vinster ur verksamheten utan genom att helt enkelt lura bankerna att låna ut framtida vinster kontant.
Vad som behövs nu är konkreta förslag hur vi skapar ett vettigt regelverk för den nya struktur som vuxit fram runt friskolor, med koncernbildningar, vinstuttag, försäljning och garantier som motverkar att vinster skapas genom dumpad kvalitet. Inte förbudsförslag eller hyllningar till kvartalskapitalismen.
När får vi se dessa förslag ?
Och framförallt att frågan blir en ideologisk slagdänga utan konkreta nyskapande förslag.
Vi har dels vänstersidan som ropar efter förbud för vinster i friskolor, och dels högern som inte ser några problem alls med det utan nästan motsatsen, att skolor med vinst är de bästa....
Och sanningen finns ju varken hos den ena eller andra. Det är klart att det är ett problem om offentlig sektor skall bli den nya mjölkkon för riskkapitalister. Men riktigt så kan det knappast bli med skolsektorn. Som åtskilliga företrädare för de stora friskolekoncernerna har påtalat flera talet gånger är detta en bransch som kräver långsiktighet. Och en bransch där dåligt rykte sprider sig väldigt fort och leder till ofrånkomlig elevtapp=inga pengar. Samt kanske den offentligt finansierade verksamhet med den tuffaste och tätaste kontrollen via inspektioner och media. Med andra ord, dåliga förutsättningar för kvartalskapitalster.
Snarare skulle jag i så fall rekommendera sjukvården, äldreomsorgen, HVB-hem eller någon annan offentligt finansierad verksamhet som står under länsstyreselnernas eller socialstyrelsens tillsyn. Den är nämligen ganska så obefintlig.
Men lika tokigt är det ju att påstå att att vinstfrågan är helt oproblematisk när det gäller friskolor. Särskilt John Bauerkoncernen visade i vintras hur man på ganska så märkliga sätt kan plocka ut pengar till ägarna, inte så mycket genom att generera vinster ur verksamheten utan genom att helt enkelt lura bankerna att låna ut framtida vinster kontant.
Vad som behövs nu är konkreta förslag hur vi skapar ett vettigt regelverk för den nya struktur som vuxit fram runt friskolor, med koncernbildningar, vinstuttag, försäljning och garantier som motverkar att vinster skapas genom dumpad kvalitet. Inte förbudsförslag eller hyllningar till kvartalskapitalismen.
När får vi se dessa förslag ?
torsdag 30 juli 2009
Alla skolor borde fira Pridedagar
Idag publicerar jag och Per Olsson en artikel om behovet av Pride dagar i alla våra skolor på newsmill. http://newsmill.se/artikel/2009/07/30/alla-skolor-borde-fira-pridedagar
ALLA SKOLOR BORDE FIRA PRIDEDAGAR
”-Jag minns när jag lämnade in en uppsats i högstadiet. Vi skulle skriva om ”Hur ser din drömkille, eller drömtjej ut.” Jag skrev om båda delarna, för jag inte visste om den jag drömde om var tjej eller kille. Jag fick inte ens något betyg på uppsatsen, läraren lämnade tillbaka den utan kommentar.” Timo från RFSL:s fritidsgård Egalia i Stockholm.
”Vi hade kärleksvecka i höstas. Killarna skulle vara med vår gympalärare och tjejerna med en kvinna. Och då sa gympaläraren så här: Men nu killar måste vi värma up inför kärleksveckan. Så vi går laget runt och så får ni alla säga vad ni tänder på hos tjejerna. Jag blev alldeles kall och ville rusa därifrån. Jag fick sådan panik att jag inte ens kunde hitta på något att säga. Så jag sa samma sak som min kompis Martin. Jag hade ju tänkt berätta för honom att jag är bög- men det kändes helt omöjligt nu. Som om jag ljugit. Och det har jag ju. (Albin 14 år).” Intervju återgiven av Myndigheten för Skolutveckling 2005.
Delbetänkandet för den statliga utredningen ”Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det?” SOU2009:64, ur vilken ovanstående citat är hämtade, redovisar även ett mycket oroande motstånd mot att aktivt arbeta med könsroller från föräldrar och lärare i skolor. Till exempel från Västra Götaland där föräldrar 2001 bad personal avsluta projektet ”Vidga vyerna”, genuspedagoger som vittnar om öppet motstånd från skolledningar och kollegor (Wahlgren Carlsson 2009) samt ett ifrågasättande av behovet av killgrupper i Västerbotten 2003 (Fridh m.fl.2005), för att nämna några exempel.
Vi går alla i skolan. Ingen del av samhället formar oss kollektivt på ett så utpräglat sätt som skolan. Alla har åsikter om skolan, hur den skall vara och hur den är. Inte så konstigt heller, eftersom vi alla har minst 9 års erfarenhet av den, på heltid.
Ett framgångsrikt modernt samhälle präglas av öppenhet, mångkultur och respekt. Den internationella värdegrundsundersökningen World Value Survey visar att Sverige är det landet i världen där individen betyder mest, religionen och familjen minst. Vi ligger i topp när det gäller individuell utveckling, självständighet och kreativitet.
Denna utveckling kan främjas eller motarbetas i skolan. De inledande citaten från eleverna och referenserna från utvecklingsprogrammen i olika skolor oroar. Det finns en mycket positiv utveckling i samhället mot ökad tolerans och respekt för individuell mångfald som positiv, men för att detta skall kunna växa och utvecklas måste skolan göra upp med gamla normer och myter. Skolan måste bl.a. på ett mycket mera offensivt sätt lära sig respekt för olika sexuella identiteter och läggningar. Och det första steget i denna riktning är att börja prata öppet. Därför kräver vi en Pride-dag i varje skola varje år! En plats för öppen dialog kring HBTQ-frågor i alla skolor, på samma sätt som Pride-festivalen har skapat denna plats i det svenska samhället.
Vi vet att samhället har utvecklats i rekordfart under de senaste åren. Särskilt acceptansen för olika sexuella identiteter och läggningar. Vi vet att det som vuxen och lärare kan upplevas som mycket svårt att öppet diskutera och debattera dessa frågor, frågor som i ens egen ungdom aldrig fick något utrymme. Frågor som aldrig togs upp i ens utbildning. Men det är också på grund av samhällets radikala förändring i dessa frågor som behovet av debatt och samtal i skolan om HBTQ-frågor är så stort. I hela landet. Såväl i storstaden som på landsbygden.
Vi vet att dessa frågor är svåra ur ett mångkulturellt perspektiv. I många länder och kulturer är HBTQ-frågor betydligt mera kontroversiella än i Sverige. Och i det mångkulturella samhället blir detta ett problem även i Sverige. Här måste det vara helt tydligt. Det moderna Sverige är mångkulturellt, och den respekt för olika kulturer som det mångkulturella samhället bygger på får aldrig innebära ett förtryck av den individuella människans fri och rättigheter. Därför måste Sveriges skolor förmedla både ett mångkulturellt och ett HBTQ-perspektiv. Detta sker inte av sig själv, utan genom att ta tag i frågorna och diskutera. Skapa platser där diskussionen kan föras. Till exempel genom att införa Pride-dagar på alla skolor i Sverige.
Mats Pertoft, riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson (MP)
Per Olsson, Ledamot, ledamot i utbildningsnämnden Stockholm Stad (MP)
ALLA SKOLOR BORDE FIRA PRIDEDAGAR
”-Jag minns när jag lämnade in en uppsats i högstadiet. Vi skulle skriva om ”Hur ser din drömkille, eller drömtjej ut.” Jag skrev om båda delarna, för jag inte visste om den jag drömde om var tjej eller kille. Jag fick inte ens något betyg på uppsatsen, läraren lämnade tillbaka den utan kommentar.” Timo från RFSL:s fritidsgård Egalia i Stockholm.
”Vi hade kärleksvecka i höstas. Killarna skulle vara med vår gympalärare och tjejerna med en kvinna. Och då sa gympaläraren så här: Men nu killar måste vi värma up inför kärleksveckan. Så vi går laget runt och så får ni alla säga vad ni tänder på hos tjejerna. Jag blev alldeles kall och ville rusa därifrån. Jag fick sådan panik att jag inte ens kunde hitta på något att säga. Så jag sa samma sak som min kompis Martin. Jag hade ju tänkt berätta för honom att jag är bög- men det kändes helt omöjligt nu. Som om jag ljugit. Och det har jag ju. (Albin 14 år).” Intervju återgiven av Myndigheten för Skolutveckling 2005.
Delbetänkandet för den statliga utredningen ”Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det?” SOU2009:64, ur vilken ovanstående citat är hämtade, redovisar även ett mycket oroande motstånd mot att aktivt arbeta med könsroller från föräldrar och lärare i skolor. Till exempel från Västra Götaland där föräldrar 2001 bad personal avsluta projektet ”Vidga vyerna”, genuspedagoger som vittnar om öppet motstånd från skolledningar och kollegor (Wahlgren Carlsson 2009) samt ett ifrågasättande av behovet av killgrupper i Västerbotten 2003 (Fridh m.fl.2005), för att nämna några exempel.
Vi går alla i skolan. Ingen del av samhället formar oss kollektivt på ett så utpräglat sätt som skolan. Alla har åsikter om skolan, hur den skall vara och hur den är. Inte så konstigt heller, eftersom vi alla har minst 9 års erfarenhet av den, på heltid.
Ett framgångsrikt modernt samhälle präglas av öppenhet, mångkultur och respekt. Den internationella värdegrundsundersökningen World Value Survey visar att Sverige är det landet i världen där individen betyder mest, religionen och familjen minst. Vi ligger i topp när det gäller individuell utveckling, självständighet och kreativitet.
Denna utveckling kan främjas eller motarbetas i skolan. De inledande citaten från eleverna och referenserna från utvecklingsprogrammen i olika skolor oroar. Det finns en mycket positiv utveckling i samhället mot ökad tolerans och respekt för individuell mångfald som positiv, men för att detta skall kunna växa och utvecklas måste skolan göra upp med gamla normer och myter. Skolan måste bl.a. på ett mycket mera offensivt sätt lära sig respekt för olika sexuella identiteter och läggningar. Och det första steget i denna riktning är att börja prata öppet. Därför kräver vi en Pride-dag i varje skola varje år! En plats för öppen dialog kring HBTQ-frågor i alla skolor, på samma sätt som Pride-festivalen har skapat denna plats i det svenska samhället.
Vi vet att samhället har utvecklats i rekordfart under de senaste åren. Särskilt acceptansen för olika sexuella identiteter och läggningar. Vi vet att det som vuxen och lärare kan upplevas som mycket svårt att öppet diskutera och debattera dessa frågor, frågor som i ens egen ungdom aldrig fick något utrymme. Frågor som aldrig togs upp i ens utbildning. Men det är också på grund av samhällets radikala förändring i dessa frågor som behovet av debatt och samtal i skolan om HBTQ-frågor är så stort. I hela landet. Såväl i storstaden som på landsbygden.
Vi vet att dessa frågor är svåra ur ett mångkulturellt perspektiv. I många länder och kulturer är HBTQ-frågor betydligt mera kontroversiella än i Sverige. Och i det mångkulturella samhället blir detta ett problem även i Sverige. Här måste det vara helt tydligt. Det moderna Sverige är mångkulturellt, och den respekt för olika kulturer som det mångkulturella samhället bygger på får aldrig innebära ett förtryck av den individuella människans fri och rättigheter. Därför måste Sveriges skolor förmedla både ett mångkulturellt och ett HBTQ-perspektiv. Detta sker inte av sig själv, utan genom att ta tag i frågorna och diskutera. Skapa platser där diskussionen kan föras. Till exempel genom att införa Pride-dagar på alla skolor i Sverige.
Mats Pertoft, riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson (MP)
Per Olsson, Ledamot, ledamot i utbildningsnämnden Stockholm Stad (MP)
söndag 14 juni 2009
Betyg klart underkänt för alliansens skollagsförslag idag
Egentligen hade jag tänkt skriva ett lite resonerande inlägg om utbildningsministerns utspel i morse om att elever skall kunna tvingas gå ett tionde skolår. Och det skall jag nog fortfarande göra. Men först måste jag bli av med en del av min ilska.
Jag blev riktigt upprörd över Björklunds utspel ikväll i rapport om att förbjuda elever att läsa upp sina gymnasiebetyg på Komvux om dom har godkänt eller bättre i slutbetyg. Det är hög tid att vi i Sverige börjar värdesätta att ungdomar som inte har haft intresse eller förmåga/ork på gymnasiet vill förbättra sina möjligheter för att antingen få bättre jobb eller komma in på en högskola. Detta är inget som skall bestraffas utan uppmuntras !
Björklunds och alliansens förslag i skollagen kommer enbart att leda till en negativ spiral där eleverna istället för att försöka få godkänt medvetet satsar på icke godkänt i slutbetyg så att dom får rätten att läsa på Komvux. Oerhört negativt!
Men redan tidigare idag blev jag undrande. Där gick Björklund ut fick journalisten att tro att alliansen föreslår förlängd skolplikt för alla elever. Men när man läser ordentligt föreslår man i skollagen att det är kommuner som vid behov skall kunna besluta om att förlänga skolplikten med ett år. En ganska så stor skillnad mellan det förslaget och att gå ut och påstå att skolplikten generellt skall förlängas med ett år. Undrar om man kan klaga hos KO på en minister för felaktig konsumentinformation ?
Och även om man inte kan så undrar jag vad ett sådant förslag skall vara bra för. Ett tionde skolår eller ett preparandår för gymnasiet kan nog behövas. Men det måste ju bygga på frivillighet. En elev i 15-16 årsåldern som inte vill lära sig kommer knappast att lära sig mer bara för att kommunen beslutar om ett extra skolår.. Inte särskilt genomtänkt förslag....
Kan inte alliansen prestera bättre ? Betyg klart underkännt !
Jag blev riktigt upprörd över Björklunds utspel ikväll i rapport om att förbjuda elever att läsa upp sina gymnasiebetyg på Komvux om dom har godkänt eller bättre i slutbetyg. Det är hög tid att vi i Sverige börjar värdesätta att ungdomar som inte har haft intresse eller förmåga/ork på gymnasiet vill förbättra sina möjligheter för att antingen få bättre jobb eller komma in på en högskola. Detta är inget som skall bestraffas utan uppmuntras !
Björklunds och alliansens förslag i skollagen kommer enbart att leda till en negativ spiral där eleverna istället för att försöka få godkänt medvetet satsar på icke godkänt i slutbetyg så att dom får rätten att läsa på Komvux. Oerhört negativt!
Men redan tidigare idag blev jag undrande. Där gick Björklund ut fick journalisten att tro att alliansen föreslår förlängd skolplikt för alla elever. Men när man läser ordentligt föreslår man i skollagen att det är kommuner som vid behov skall kunna besluta om att förlänga skolplikten med ett år. En ganska så stor skillnad mellan det förslaget och att gå ut och påstå att skolplikten generellt skall förlängas med ett år. Undrar om man kan klaga hos KO på en minister för felaktig konsumentinformation ?
Och även om man inte kan så undrar jag vad ett sådant förslag skall vara bra för. Ett tionde skolår eller ett preparandår för gymnasiet kan nog behövas. Men det måste ju bygga på frivillighet. En elev i 15-16 årsåldern som inte vill lära sig kommer knappast att lära sig mer bara för att kommunen beslutar om ett extra skolår.. Inte särskilt genomtänkt förslag....
Kan inte alliansen prestera bättre ? Betyg klart underkännt !
söndag 3 maj 2009
Alliansens gymnasieskola hot mot mångfalden
Det är intressant att läsa ledaren i Svenskan idag (http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_2829345.svd ) , som jag nog tycker är lite schizofren. Först hyllar P J Anders Linder Björklunds och alliansens nya gymnasiereform, för att sedan skriva om hur den måste ändras.
Varför ? Jo, eftersom den är så centralstyrd och fyrkantig att den kommer att hindra IB programmen att fortsätta på svenska gymnasieskolor. Och det är inte bara dom. Waldorfskolorna kommer också att få problem. Många gymnasieskolor som inte passar in i alliansens världsbild av en skola som är strikt uppdelad mellan yrkes och studieförberedande program kommer att få det svårt. Jag var i förra veckan i Luleå där den kommunala gymnasieskolan med ett mycket yrkesinriktat mediaprogram kommer att få problem.
Och på sin blogg måste moderaternas skolpolitiker Mats Gerdau http://gerdausskolblog.blogspot.com/ förklara att valfriheten finns kvar, och att man inte skall lyssna för mycket på Björklund utan läsa lagrådsremissen, dvs den egentliga texten, som bl.a. visar att dom specialutformade programmen får finnas kvar. Något som Björklund inte verkar gilla av vad man kunde gissa sig till när man lyssnade på presskonferensen.
Men alliansen har problem, och PJ Anders Linder också. Deras skolpolitik är ett mycket större hot mot mångfalden i den svenska skolan än den rödgröna politiken.
Och det hade nog ingen trott om en borgerlig regering ......
Varför ? Jo, eftersom den är så centralstyrd och fyrkantig att den kommer att hindra IB programmen att fortsätta på svenska gymnasieskolor. Och det är inte bara dom. Waldorfskolorna kommer också att få problem. Många gymnasieskolor som inte passar in i alliansens världsbild av en skola som är strikt uppdelad mellan yrkes och studieförberedande program kommer att få det svårt. Jag var i förra veckan i Luleå där den kommunala gymnasieskolan med ett mycket yrkesinriktat mediaprogram kommer att få problem.
Och på sin blogg måste moderaternas skolpolitiker Mats Gerdau http://gerdausskolblog.blogspot.com/ förklara att valfriheten finns kvar, och att man inte skall lyssna för mycket på Björklund utan läsa lagrådsremissen, dvs den egentliga texten, som bl.a. visar att dom specialutformade programmen får finnas kvar. Något som Björklund inte verkar gilla av vad man kunde gissa sig till när man lyssnade på presskonferensen.
Men alliansen har problem, och PJ Anders Linder också. Deras skolpolitik är ett mycket större hot mot mångfalden i den svenska skolan än den rödgröna politiken.
Och det hade nog ingen trott om en borgerlig regering ......
söndag 12 april 2009
Varför jag inte vill ha en egen kommun i Järna....
Detta med lokal demokrati är inte det lättaste :-).
I Järna och de södra kommundelarna i Södertälje, där också jag själv bor på Mörkö sedan 28 år tillbaka, har frågan åter väckts om att koppla loss de södra kommundelarna Järna, Hölö/Mörkö och Vårdinge från Södertälje och öppna eget. Inte första gången, vad jag vet är det fjärde gången frågan är uppe för diskussion. Två gånger har det varit folkomröstning och befolkningen har röstat ner förslaget, för några år sedan utreddes frågan åter men det skulle bli för dyrt att öppna eget, och så nu igen.
Och varför driver vi gröna inte frågan om kommundelning ? Vi som annars alltid skall gilla småkommuner och närdemokrati ? Personligen vill jag inte ha en egen kommun för de södra kommundelarna, och det av flera orsaker, och jag skall försöka lista dom här:
1. Den ekonomiska osäkerheten. En egen kommun kräver enligt Skl`s utredning en skattehöjning med mellan 0,5 och 1 kr för att gå ihop. Att dessutom starta en ny kommun 2011 vore att starta under de sämsta ekonomiska förutsättningarna på väldigt länge.
2. LSS. De södra kommundelarna har en i Sverige unik koncentration av läkepedagogiska verksamheter som tar emot och ger vård till personer med funktionshinder från hela landet. Man gör ett ypperligt arbete och är efterfrågade från hela landet. Man finansieras med offentliga medel, kommunerna betalar och kostnaderna mellan kommunerna jämnas ut genom ett utjämningssytem som jag var med och drev igenom under förra mandatperioden. Men det finns nackdelar med detta, de första två åren av varje ny placering måste finansieras av respektive hemkommun, och detta skulle innebära att en liten kommun som nya Järna skulle hamna i direkt konfrontation med en av de största näringslivsgrenarna i kommunen. Varje ny placering blir en hög kostnad för kommunen under de första två åren.
3. Miljön. Små kommuner har ofta problem med att värna den egna miljön när den krockar med lokala mäktiga exploateringsintressen. Se bara på Nykvarn och hur man hanterar strandskyddet och miljön där. Och aktionsgruppen för en egen kommun främsta argument verkar vara att kunna öka exploateringen och att bygga i sjönära lägen. Miljöfrågorna verkar man inte känna till. Det är klart att miljöfrågorna skulle riskera att hamna på undantag i en egen kommun.
4. Konflikten med friskolor/friförskolor. Järna har en unikt hög andel av fristående skolor och förskolor. Positivt tycker jag och självklart för många av Miljöpartiets väljare. Men en möjlig konflikt för många andra. För flera år sedan var vi gröna tvungna att driva igenom att hanteringen av fristående förskolor flyttades från Järna kommundelsnämnd in till Södertälje eftersom nyetableringar och utökningar hela tiden blockerades av den lokala förvaltningen i Järna man värnade mest om den egna verksamheten. En liten kommun riskerar att få alltför mycket bytänkande och mindre acceptans för oliktänkande.
Nej, fram för mera ansvar för kommundelsnämnderna men låt Järna, Hölö/Mörkö och Vårdinge förbli en del av Södertälje ! Och låt oss snarare utveckla mångfalden och mötet mellan olikheterna istället för att låsa in oss i vars en egen liten kommunhörna...
gröna påskhälsningar
Mats Pertoft
I Järna och de södra kommundelarna i Södertälje, där också jag själv bor på Mörkö sedan 28 år tillbaka, har frågan åter väckts om att koppla loss de södra kommundelarna Järna, Hölö/Mörkö och Vårdinge från Södertälje och öppna eget. Inte första gången, vad jag vet är det fjärde gången frågan är uppe för diskussion. Två gånger har det varit folkomröstning och befolkningen har röstat ner förslaget, för några år sedan utreddes frågan åter men det skulle bli för dyrt att öppna eget, och så nu igen.
Varför detta eviga trätande om egen kommun eller ej ? Ja, ett svar är nog att det finns en tradition i de södra komundelarna, men framför allt i Järna, att skylla allt ont på Södertälje. Att man tror att man får för lite av investeringarna, fast det egentligen är motsatsen. Och att man alltid tror att gräset är grönare på andra sidan stängslet...
Det är ju bra att det finns entusiaster som inte ger upp, men frågan är om inte diskussionen om en egen kommun i de södra kommundelarna börjar bli lite väl bedagad. I Miljöpartiet hade vi i veckan medlemsmöte i frågan. Vi är nog det parti med flest medlemmar i området. Järna tillhör Miljöpartiets mest stabila fästen i landet med upp till mellan 20-30 % av rösterna i vissa vallokaler. På vårt medlemsmöte, där frågan om kommundelning stog på den utskickade dagordningen, fanns inte en enda medlem som drev frågan och att bilda eget. Jag blev faktiskt ganska så förvånad själv.Och varför driver vi gröna inte frågan om kommundelning ? Vi som annars alltid skall gilla småkommuner och närdemokrati ? Personligen vill jag inte ha en egen kommun för de södra kommundelarna, och det av flera orsaker, och jag skall försöka lista dom här:
1. Den ekonomiska osäkerheten. En egen kommun kräver enligt Skl`s utredning en skattehöjning med mellan 0,5 och 1 kr för att gå ihop. Att dessutom starta en ny kommun 2011 vore att starta under de sämsta ekonomiska förutsättningarna på väldigt länge.
2. LSS. De södra kommundelarna har en i Sverige unik koncentration av läkepedagogiska verksamheter som tar emot och ger vård till personer med funktionshinder från hela landet. Man gör ett ypperligt arbete och är efterfrågade från hela landet. Man finansieras med offentliga medel, kommunerna betalar och kostnaderna mellan kommunerna jämnas ut genom ett utjämningssytem som jag var med och drev igenom under förra mandatperioden. Men det finns nackdelar med detta, de första två åren av varje ny placering måste finansieras av respektive hemkommun, och detta skulle innebära att en liten kommun som nya Järna skulle hamna i direkt konfrontation med en av de största näringslivsgrenarna i kommunen. Varje ny placering blir en hög kostnad för kommunen under de första två åren.
3. Miljön. Små kommuner har ofta problem med att värna den egna miljön när den krockar med lokala mäktiga exploateringsintressen. Se bara på Nykvarn och hur man hanterar strandskyddet och miljön där. Och aktionsgruppen för en egen kommun främsta argument verkar vara att kunna öka exploateringen och att bygga i sjönära lägen. Miljöfrågorna verkar man inte känna till. Det är klart att miljöfrågorna skulle riskera att hamna på undantag i en egen kommun.
4. Konflikten med friskolor/friförskolor. Järna har en unikt hög andel av fristående skolor och förskolor. Positivt tycker jag och självklart för många av Miljöpartiets väljare. Men en möjlig konflikt för många andra. För flera år sedan var vi gröna tvungna att driva igenom att hanteringen av fristående förskolor flyttades från Järna kommundelsnämnd in till Södertälje eftersom nyetableringar och utökningar hela tiden blockerades av den lokala förvaltningen i Järna man värnade mest om den egna verksamheten. En liten kommun riskerar att få alltför mycket bytänkande och mindre acceptans för oliktänkande.
Nej, fram för mera ansvar för kommundelsnämnderna men låt Järna, Hölö/Mörkö och Vårdinge förbli en del av Södertälje ! Och låt oss snarare utveckla mångfalden och mötet mellan olikheterna istället för att låsa in oss i vars en egen liten kommunhörna...
gröna påskhälsningar
Mats Pertoft
torsdag 9 april 2009
Spännande fajt inom alliansen om gymnasieskolan
Idag avslöjar Björklund att han backar från förslaget att lägga ner det estetiska programmet i den kommande gymnasieskolan http://www.dn.se/kultur-noje/scen/regeringen-behaller-estetiskt-program-1.841535. Bra. Långsamt segrar förnuftet även i alliansen. Först tvingades Björklund att backa från förslaget om att lägga ner IV-programmet. Nu estetiska programmet. Återstår att se hur bataljen inom alliansen slutar. Vinner Björklund eller Mats Gerdau/m, sekunderad av centern ?
Det vi nu väntar på är om de specialutformade programmen också blir kvar. Mats Gerdau har profilerat sig starkt i frågan att ha kvar denna programform, och Björklund i att avskaffa den.
Hoppas att min namne, Mats(m), vinner. Svensk skola behöver fortsatt mångfald och valfrihet, och det är absurt att det skulle bli en borgerlig regering som avskaffar den.
I övrigt skriver Mats Gerdau i sin blogg http://gerdausskolblog.blogspot.com/2009/04/mp-overger-friskolorna.html att jag och Miljöpartiet överger friskolorna eftersom vi i en artikel i Lärarnas tidning tycker att sossarnas förslag om ett bättre samarbete mellan kommun och friskolor är intressant http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?ArticleID=410826&CategoryID=3612&ArticleOutputTemplateID=92&ArticleStateID=2.
Mats Gerdau övertolkar mig ganska så rejält. Ja, jag tycker att ett närmare samarbete mellan friskolor och kommuner är intressant att utveckla. Det innebär inte att jag tycker att kommunerna skall få veto när det gäller etablering av friskolor, men i motsats till Mats Gerdau är jag beredd att diskutera hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut.
Så där verkar Mats Gerdau och jag vara oense (om jag nu tolkar honom rätt), men jag önskar honom all lycka till i den interna fajten inom alliansen om gymnasieskolan och valfriheten/mångfalden.
Det vi nu väntar på är om de specialutformade programmen också blir kvar. Mats Gerdau har profilerat sig starkt i frågan att ha kvar denna programform, och Björklund i att avskaffa den.
Hoppas att min namne, Mats(m), vinner. Svensk skola behöver fortsatt mångfald och valfrihet, och det är absurt att det skulle bli en borgerlig regering som avskaffar den.
I övrigt skriver Mats Gerdau i sin blogg http://gerdausskolblog.blogspot.com/2009/04/mp-overger-friskolorna.html att jag och Miljöpartiet överger friskolorna eftersom vi i en artikel i Lärarnas tidning tycker att sossarnas förslag om ett bättre samarbete mellan kommun och friskolor är intressant http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?ArticleID=410826&CategoryID=3612&ArticleOutputTemplateID=92&ArticleStateID=2.
Mats Gerdau övertolkar mig ganska så rejält. Ja, jag tycker att ett närmare samarbete mellan friskolor och kommuner är intressant att utveckla. Det innebär inte att jag tycker att kommunerna skall få veto när det gäller etablering av friskolor, men i motsats till Mats Gerdau är jag beredd att diskutera hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut.
Så där verkar Mats Gerdau och jag vara oense (om jag nu tolkar honom rätt), men jag önskar honom all lycka till i den interna fajten inom alliansen om gymnasieskolan och valfriheten/mångfalden.
söndag 5 april 2009
Länge leve Ekobanken !
Jag var idag på Ekobankens årsmöte på Kulturhuset i Ytterjärna. Och vad glad och upprymd man blir av att möta så många framtidsinriktade människor och samtidigt får ta del av en verksamhet som bara växer och växer på ett positivt och sunt sätt. I en tid när banker har problem, blir ifrågasatta och mest verkar bestå av bonusar och dåliga lån är det en ren fröjd att ta del av ett verkligt alternativ i svensk banking. Och dessutom ett alternativ som fungerar !
Kolla själv på www.ekobanken.se
Personligen har jag och min fru dessutom Ekobanken och dess föregångare Ekosparkassan att tacka för att det behandlingshem som vi driver genom Stiftelsen Gaia överhuvudtaget blev till och har kunnat fungera så bra sedan dess. I en situation där vi inte hade pengar men många vänner var Ekobanken och deras koncept med lånegemenskaper den enda möjligheten att få ihop ett kapital. Så nu när Ekobanken förra året fyllde 10 år kunde jag konstatera att vår affärsrelation redan är 14 år gammal, ända sedan Ekosparkassans dagar. Och idag reviderades bankens stadgar och den sista skrivningen om Ekosparbanken städades ut.
Det är upplyftande att mitt i denna krisens dagar kunna se att det finns alternativ !
Och att dom växer !
Kolla själv på www.ekobanken.se
Personligen har jag och min fru dessutom Ekobanken och dess föregångare Ekosparkassan att tacka för att det behandlingshem som vi driver genom Stiftelsen Gaia överhuvudtaget blev till och har kunnat fungera så bra sedan dess. I en situation där vi inte hade pengar men många vänner var Ekobanken och deras koncept med lånegemenskaper den enda möjligheten att få ihop ett kapital. Så nu när Ekobanken förra året fyllde 10 år kunde jag konstatera att vår affärsrelation redan är 14 år gammal, ända sedan Ekosparkassans dagar. Och idag reviderades bankens stadgar och den sista skrivningen om Ekosparbanken städades ut.
Det är upplyftande att mitt i denna krisens dagar kunna se att det finns alternativ !
Och att dom växer !
torsdag 2 april 2009
Hej,
Här följer en liten beskrivning om hur vidareutbildningen för obehöriga lärare hänger i luften och till slut löser sig:
Nedanstående finner du tre texter, dels pressmeddelandet från Leijonborg där han förkunnar regeringens beslut att fortsätta finansieringen av VAL, lärarutbildningen för obehöriga lärare, dels det svar han har mailat till mig på min interpellation som återfinns längst ner om hur han skal finansiera denna lärarutbildningen.
Interpellationssvaret kom 1 minut före pressmeddelandet till min riksdagsmail idag.
Jag har redan i december i kammarens debatt om utbildningsbudgeten ställt frågan till alliansen om hur denna finansiering skulle gå till. Inget svar.
Det har varit artiklar om detta i tidningen Skolvärlden och i SvD. Inget har hänt.
Nu, när jag ställer interpellationen, kommer regeringens beslut dagen innan debatten skall ske i kammaren. Bra att det kom nu, men varför så sent ?
1. Leijonborgs pressmeddelande, 2.4.09 kl 13:08
Nyheter från www.regeringen.se.
--------------------------------------------------------
http://www.regeringen.se/sb/d/11251/a/123782
Pressmeddelande
2 april 2009
Utbildningsdepartementet
Regeringen förlänger satsningen på vidareutbildning av obehöriga lärare
Regeringen startade 2007 en utbildningssatsning för obehöriga lärare. Sju universitet och högskolor fick i uppdrag att ordna kompletteringsutbildningar för erfarna lärare som saknar lärarexamen. Universiteten och högskolorna ska bedöma och validera tidigare erfarenheter och den kompetens personen redan har och därefter erbjuda individualiserade studieprogram som leder fram till en lärarexamen.
Regeringen har idag beslutat att förlänga satsningen så att obehöriga lärare kan söka till utbildningssatsningen under hela 2009.
- Det här är en mycket angelägen satsning. Det finns mycket bra kompetens i våra skolor och genom vidareutbildningen skulle de personerna kunna bli behöriga lärare. Det är en god investering, både för individen och för staten, säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg.
Kontakt:
Eva-Marie Byberg
Pressekreterare hos Lars Leijonborg
08-405 38 77
070-772 74 47
Per Klingbjer
Handläggare
08-405 16 66
2. Leijonborgs svar på interpellationen, 2.4.09 kl 13:07
Svar på interpellation 2008/09:369 av Mats Pertoft (mp) Vidareutbildning av obehöriga lärare
Herr/Fru talman!
Mats Pertoft har frågat mig när jag avser redovisa finansieringen för fortsatt utbildning av obehöriga lärare.
Det finns många lärare som saknar utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Det finns också många obehöriga lärare som önskar eller behöver komplettera sin utbildning för att få lärarbehörighet. Strävan att minska antalet obehöriga lärare i skolan är ett av de viktigaste inslagen i regeringens utbildningspolitik.
För att säkra kvaliteten i undervisningen och för att ge erfarna lärare som saknar lärarexamen en möjlighet att komplettera sin utbildning avsattes medel i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, utg.omr. 16) för ändamålet. Regeringen har avsatt 60 miljoner kronor per år under 2007, 2008 och 2009 till en utbildningsinsats för att minska antalet obehöriga lärare.
Den satsning som regeringen gjort på vidareutbildning av obehöriga lärare har inneburit att ca 750 obehöriga lärare hittills har registrerats för att genomgå utbildningen, och under vårterminen 2009 har ytterligare ca 270 obehöriga lärare påbörjat utbildningen. Regeringen har beslutat att de medel som avsatts för utbildningssatsningen ska täcka kostnaden för en antagning även under höstterminen 2009.
3. Min interpellation, inlämnad 25.2.09
Fortsatt utbildning för obehöriga lärare
Till statsrådet Lars Leijonborg (fp)
Sveriges skola behöver fler behöriga lärare. Det är alla skolpolitiker i alla partier överens om. Men vi står nu inför en mycket bekymmersam situation. Den vidareutbildning av obehöriga lärare, som bedöms av sina rektorer fungera utmärkt i skolan, saknar helt finansiering i regeringens höstbudget 2008.
Vidareutbildningen av lärare som saknar lärarexamen har funnits i flera skepnader. Förra regeringen startade den särskilda lärarutbildningen SÄL på 90 poäng (60 i förra poängsystemet). SÄL genomfördes i tre omgångar: SÄL 1 - enbart naturvetenskap och teknik, 200 lärare blev behöriga. SÄL 2 - ingen styrning för speciella ämnen, 4 200 lärare. SÄL 3 - enbart yrkeslärare, 1000 lärare. Den nuvarande regeringens satsning VAL (vidareutbildning av lärare) är kortare - 60 poäng (motsvarande 40 "gamla"). Den sista antagningen gjordes nu till vårterminen.
Umeå universitet samordnar vidareutbildningen och antagningen till utbildningen. Själva utbildningen ges vid åtta högskolor och universitet. De ansvariga som jag varit i kontakt har uppgett att i sina kontakter med Utbildningsdepartementet har man inte fått några klara besked om utbildningen ska fortsätta men att Utbildningsdepartementet gärna vill att den fortsätter. Hur ska det gå till utan några avsatta medel, kan man undra.
Umeå universitet beskriver VAL som ett kostnadseffektivt sätt att ta vara på människor med högskoleutbildning och lärarerfarenhet och uppfylla ett uttalat behov från arbetsgivarna. Det enda stora felet är att behovet är mycket större än tidigare satsningar.
Enligt högskolan behöver man senast i februari få besked om den fortsatta finansieringen av utbildningen för att hinna gå ut med marknadsföring inför en eventuell antagning till höstterminen.
Min fråga till statsrådet är:
När avser statsrådet redovisa finansiering för fortsatta utbildningen av obehöriga lärare?
Författare:
Mats Pertoft (mp)
Här följer en liten beskrivning om hur vidareutbildningen för obehöriga lärare hänger i luften och till slut löser sig:
Nedanstående finner du tre texter, dels pressmeddelandet från Leijonborg där han förkunnar regeringens beslut att fortsätta finansieringen av VAL, lärarutbildningen för obehöriga lärare, dels det svar han har mailat till mig på min interpellation som återfinns längst ner om hur han skal finansiera denna lärarutbildningen.
Interpellationssvaret kom 1 minut före pressmeddelandet till min riksdagsmail idag.
Jag har redan i december i kammarens debatt om utbildningsbudgeten ställt frågan till alliansen om hur denna finansiering skulle gå till. Inget svar.
Det har varit artiklar om detta i tidningen Skolvärlden och i SvD. Inget har hänt.
Nu, när jag ställer interpellationen, kommer regeringens beslut dagen innan debatten skall ske i kammaren. Bra att det kom nu, men varför så sent ?
1. Leijonborgs pressmeddelande, 2.4.09 kl 13:08
Nyheter från www.regeringen.se.
--------------------------------------------------------
http://www.regeringen.se/sb/d/11251/a/123782
Pressmeddelande
2 april 2009
Utbildningsdepartementet
Regeringen förlänger satsningen på vidareutbildning av obehöriga lärare
Regeringen startade 2007 en utbildningssatsning för obehöriga lärare. Sju universitet och högskolor fick i uppdrag att ordna kompletteringsutbildningar för erfarna lärare som saknar lärarexamen. Universiteten och högskolorna ska bedöma och validera tidigare erfarenheter och den kompetens personen redan har och därefter erbjuda individualiserade studieprogram som leder fram till en lärarexamen.
Regeringen har idag beslutat att förlänga satsningen så att obehöriga lärare kan söka till utbildningssatsningen under hela 2009.
- Det här är en mycket angelägen satsning. Det finns mycket bra kompetens i våra skolor och genom vidareutbildningen skulle de personerna kunna bli behöriga lärare. Det är en god investering, både för individen och för staten, säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg.
Kontakt:
Eva-Marie Byberg
Pressekreterare hos Lars Leijonborg
08-405 38 77
070-772 74 47
Per Klingbjer
Handläggare
08-405 16 66
2. Leijonborgs svar på interpellationen, 2.4.09 kl 13:07
Svar på interpellation 2008/09:369 av Mats Pertoft (mp) Vidareutbildning av obehöriga lärare
Herr/Fru talman!
Mats Pertoft har frågat mig när jag avser redovisa finansieringen för fortsatt utbildning av obehöriga lärare.
Det finns många lärare som saknar utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Det finns också många obehöriga lärare som önskar eller behöver komplettera sin utbildning för att få lärarbehörighet. Strävan att minska antalet obehöriga lärare i skolan är ett av de viktigaste inslagen i regeringens utbildningspolitik.
För att säkra kvaliteten i undervisningen och för att ge erfarna lärare som saknar lärarexamen en möjlighet att komplettera sin utbildning avsattes medel i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, utg.omr. 16) för ändamålet. Regeringen har avsatt 60 miljoner kronor per år under 2007, 2008 och 2009 till en utbildningsinsats för att minska antalet obehöriga lärare.
Den satsning som regeringen gjort på vidareutbildning av obehöriga lärare har inneburit att ca 750 obehöriga lärare hittills har registrerats för att genomgå utbildningen, och under vårterminen 2009 har ytterligare ca 270 obehöriga lärare påbörjat utbildningen. Regeringen har beslutat att de medel som avsatts för utbildningssatsningen ska täcka kostnaden för en antagning även under höstterminen 2009.
3. Min interpellation, inlämnad 25.2.09
Fortsatt utbildning för obehöriga lärare
Till statsrådet Lars Leijonborg (fp)
Sveriges skola behöver fler behöriga lärare. Det är alla skolpolitiker i alla partier överens om. Men vi står nu inför en mycket bekymmersam situation. Den vidareutbildning av obehöriga lärare, som bedöms av sina rektorer fungera utmärkt i skolan, saknar helt finansiering i regeringens höstbudget 2008.
Vidareutbildningen av lärare som saknar lärarexamen har funnits i flera skepnader. Förra regeringen startade den särskilda lärarutbildningen SÄL på 90 poäng (60 i förra poängsystemet). SÄL genomfördes i tre omgångar: SÄL 1 - enbart naturvetenskap och teknik, 200 lärare blev behöriga. SÄL 2 - ingen styrning för speciella ämnen, 4 200 lärare. SÄL 3 - enbart yrkeslärare, 1000 lärare. Den nuvarande regeringens satsning VAL (vidareutbildning av lärare) är kortare - 60 poäng (motsvarande 40 "gamla"). Den sista antagningen gjordes nu till vårterminen.
Umeå universitet samordnar vidareutbildningen och antagningen till utbildningen. Själva utbildningen ges vid åtta högskolor och universitet. De ansvariga som jag varit i kontakt har uppgett att i sina kontakter med Utbildningsdepartementet har man inte fått några klara besked om utbildningen ska fortsätta men att Utbildningsdepartementet gärna vill att den fortsätter. Hur ska det gå till utan några avsatta medel, kan man undra.
Umeå universitet beskriver VAL som ett kostnadseffektivt sätt att ta vara på människor med högskoleutbildning och lärarerfarenhet och uppfylla ett uttalat behov från arbetsgivarna. Det enda stora felet är att behovet är mycket större än tidigare satsningar.
Enligt högskolan behöver man senast i februari få besked om den fortsatta finansieringen av utbildningen för att hinna gå ut med marknadsföring inför en eventuell antagning till höstterminen.
Min fråga till statsrådet är:
När avser statsrådet redovisa finansiering för fortsatta utbildningen av obehöriga lärare?
Författare:
Mats Pertoft (mp)
söndag 29 mars 2009
Näst viktigaste frågan för gröna väljare: utbildning !
I onsdags publicerade Henrik Brors en intressant artikel på nätet om Synnovates nya undersökning om väljarnas prioriterade frågor: http://www.dn.se/nyheter/politik/arbetslosheten-viktigaste-fragan-for-valjarna-1.829914
Förutom att arbetslösheten (föga förvånande) är den i särlass viktigaste frågan är det intressant att så många placerar miljöfrågorna högt, två hos både män och kvinnor. Delad tredjeplats är utbildning/skola och sjukvård.
Men det som jag tycker är mest intressant är hur utbildning och skola fördelar sig bland partierna. Hos folkpartiets väljare finns utbildning/skola inte ens med bland dom främsta tre. det enda borgerliga partiet där utbildning/skola platsar in på denna lista är hos centerpartiet, på tredje plats. Det enda parti vars väljare prioriterar utbildning och skolfrågor högt är Miljöpartiets väljare. Här ligger utbildnings och skolfrågor på andra plats efter den självklara ettan, miljöfrågorna.
Eftersom jag vet hur viktiga skolfrågor är för Miljöpartister är det klart att jag blir glad.
Och jag hoppas också att detta tyder på att alliansen långsamt både tappar mark i skolfrågorna och samtidigt överger dom. Gärna så snabbt som möjligt !
En modern skolpolitik behöver grön skolpolitik, med en individualiserad skola som bygger på en skola som utgår skolans självklara subjekt, eleven, och hur vi tydligast och bäst kan skapa de absolut bästa förutsättningarna för att varje enskild elev skall kunna utvecklas maximalt, nå kunskapsmålet och lyckas med att förverkliga sig själv....
Förutom att arbetslösheten (föga förvånande) är den i särlass viktigaste frågan är det intressant att så många placerar miljöfrågorna högt, två hos både män och kvinnor. Delad tredjeplats är utbildning/skola och sjukvård.
Men det som jag tycker är mest intressant är hur utbildning och skola fördelar sig bland partierna. Hos folkpartiets väljare finns utbildning/skola inte ens med bland dom främsta tre. det enda borgerliga partiet där utbildning/skola platsar in på denna lista är hos centerpartiet, på tredje plats. Det enda parti vars väljare prioriterar utbildning och skolfrågor högt är Miljöpartiets väljare. Här ligger utbildnings och skolfrågor på andra plats efter den självklara ettan, miljöfrågorna.
Eftersom jag vet hur viktiga skolfrågor är för Miljöpartister är det klart att jag blir glad.
Och jag hoppas också att detta tyder på att alliansen långsamt både tappar mark i skolfrågorna och samtidigt överger dom. Gärna så snabbt som möjligt !
En modern skolpolitik behöver grön skolpolitik, med en individualiserad skola som bygger på en skola som utgår skolans självklara subjekt, eleven, och hur vi tydligast och bäst kan skapa de absolut bästa förutsättningarna för att varje enskild elev skall kunna utvecklas maximalt, nå kunskapsmålet och lyckas med att förverkliga sig själv....
söndag 22 mars 2009
Hjärnan på reparation hos hjärnforskare ?
Läser i tidskriften byggnadsarbetaren att hjärnforskaren Martin Ingvar återigen med största möjliga självklarhet har uttalat sig för ett tidigt betygssystem.
Blir så trött på alla självutnämnda experter i skolfrågor. Nog för att Martin Ingvar är hjärnforskare och kan bra mycket om hjärnor. Men pedagogik och skola har han hitintills inte visat någon större kunskap om. Däremot verkar det räcka med att ha en professorstitel, oberoende av vilken kulör, för att kunna uttala sig som expert kring vad som helst.
Jag efterlyser ofta mera forskning och vetenskap i skolfrågor. Det gör jag fortfarande. Även av hjärnforskare. Men inte om vad som helst, utan om det man är kunnig om. Hjärnforskaren bör tala om hjärnan, pedagogen om pedagogik. Och sedan skall vi få ihop helheten. det är bl.a. vi politiker till för.
När Martin Ingvar i citatet i byggnadsarbetaren säger: "..Det missgynnar arbetarklassens pojkar, eftersom de första betygen delas ut när pojkarna är i puberteten och hjärnan är lämnad på reparation. De förstår inget och lär sig att de är fast i ett system som inte går att rubba."
Då undrar jag vad det är för en människosyn som Martin Ingvar har... hjärnan är lämnad på reparation...undrar om han talar om sin egen pubertet, eller :-)
Pedagogisk forskning visar mycket tydligt att betyg inte fungerar som morot för att lära sig. Däremot är det ett fungerande system när man måste göra ett urval av elever, t.ex. inför gymnasievalet i klass 9. Däremot fungerar skriftliga, betygsfria omdömen utmärkt som morot för att öka inlärningen, enligt samma forskning. Intressant. Något att ta till sig, kanske även för hjärnforskare vars hjärna en gång var inlämnad för reparation under pubertetsåren.. ?!
Blir så trött på alla självutnämnda experter i skolfrågor. Nog för att Martin Ingvar är hjärnforskare och kan bra mycket om hjärnor. Men pedagogik och skola har han hitintills inte visat någon större kunskap om. Däremot verkar det räcka med att ha en professorstitel, oberoende av vilken kulör, för att kunna uttala sig som expert kring vad som helst.
Jag efterlyser ofta mera forskning och vetenskap i skolfrågor. Det gör jag fortfarande. Även av hjärnforskare. Men inte om vad som helst, utan om det man är kunnig om. Hjärnforskaren bör tala om hjärnan, pedagogen om pedagogik. Och sedan skall vi få ihop helheten. det är bl.a. vi politiker till för.
När Martin Ingvar i citatet i byggnadsarbetaren säger: "..Det missgynnar arbetarklassens pojkar, eftersom de första betygen delas ut när pojkarna är i puberteten och hjärnan är lämnad på reparation. De förstår inget och lär sig att de är fast i ett system som inte går att rubba."
Då undrar jag vad det är för en människosyn som Martin Ingvar har... hjärnan är lämnad på reparation...undrar om han talar om sin egen pubertet, eller :-)
Pedagogisk forskning visar mycket tydligt att betyg inte fungerar som morot för att lära sig. Däremot är det ett fungerande system när man måste göra ett urval av elever, t.ex. inför gymnasievalet i klass 9. Däremot fungerar skriftliga, betygsfria omdömen utmärkt som morot för att öka inlärningen, enligt samma forskning. Intressant. Något att ta till sig, kanske även för hjärnforskare vars hjärna en gång var inlämnad för reparation under pubertetsåren.. ?!
söndag 15 februari 2009
Rödgrönt drar ifrån i sifo idag, men svårt i stockholm och malmö
Som Miljöpartist blir man ju glad över dagens sifomätning. Rödgrönt drar ifrån, och det är Mp som drar. +1,1 % är en bra ökning när man innan låg på 6,6 %.....
Det är också ett förtroendebevis för rödgrönt och vår hållning i energifrågan, som ju var den dominerande frågan under undersökningsperioden. Och där är Miljöpartiet, om något parti, tydlig. Vi duckar inte för den riktigt svåra frågan: avfallet, och drar konsekvent slutsatsen att kärnkraft inte kan vara framtidens energislag.
Men det som ändå oroar mig som boende i Stockholms Län är det jag läser på SvD`s ledarblogg, att allianspartierna har ett fortsatt stabilt övertag i både Stockholmsregionen och Malmö. Inte i Göteborg (enligt GP) där s-mp regerar.
Det är oerhört viktigt att vi på den rödgröna sidan tar initiativet även i huvudstadsregionen och visar att framtiden inte finns på den blågrå sidan utan hos rödgrönt. Här gäller det att våra framtidsvisioner inte blir alltför röda utan mera gröna, för det vet vi att det är ett framgångsrecept i storstäderna. se bara på Miljöpartiets helt sanslösa ökning i Stockholms stad ! Men det skall vi nog lyckas med i våra rödgröna arbetsgrupper.....
Och, som Sören Holmberg kommenterade, nu när den lite glamorösa bankkrisen har blivit lite grå kan inte Anders Borg längre styla sig som en peseudokommunist utan den trista gråa blöta verkligheten med arbetslöshet och icke fungerande försäkringskassa breder ut sig över Sverige. Och där har alliansen väldigt lite att hämta...
Det är också ett förtroendebevis för rödgrönt och vår hållning i energifrågan, som ju var den dominerande frågan under undersökningsperioden. Och där är Miljöpartiet, om något parti, tydlig. Vi duckar inte för den riktigt svåra frågan: avfallet, och drar konsekvent slutsatsen att kärnkraft inte kan vara framtidens energislag.
Men det som ändå oroar mig som boende i Stockholms Län är det jag läser på SvD`s ledarblogg, att allianspartierna har ett fortsatt stabilt övertag i både Stockholmsregionen och Malmö. Inte i Göteborg (enligt GP) där s-mp regerar.
Det är oerhört viktigt att vi på den rödgröna sidan tar initiativet även i huvudstadsregionen och visar att framtiden inte finns på den blågrå sidan utan hos rödgrönt. Här gäller det att våra framtidsvisioner inte blir alltför röda utan mera gröna, för det vet vi att det är ett framgångsrecept i storstäderna. se bara på Miljöpartiets helt sanslösa ökning i Stockholms stad ! Men det skall vi nog lyckas med i våra rödgröna arbetsgrupper.....
Och, som Sören Holmberg kommenterade, nu när den lite glamorösa bankkrisen har blivit lite grå kan inte Anders Borg längre styla sig som en peseudokommunist utan den trista gråa blöta verkligheten med arbetslöshet och icke fungerande försäkringskassa breder ut sig över Sverige. Och där har alliansen väldigt lite att hämta...
lördag 7 februari 2009
Reinfeldt fortsätter bygga muren allt högre mellan blocken - och Maud lyder...
Senaste dagarna har media fyllts av centerns svek i kärnkraftfrågan.
Igår grät Maud t.o.m i aktuellt inför sina centerpartister i Visby. Och bjöd in oppositionen till samtal om en energiuppgörelse.
Visst. Vi har varit med förr. Sist var det Björklund som bjöd in till samtal om betygsskalan. Allt var färdigförhandlat och klart och det gällde för oss från mp s och v att tacka och ta emot eller gå. Vi gick.
När alliansen äntligen kommit överens finns ingen möjlighet att ens ändra en bokstav det blir liksom ohanterligt. Och varför skulle man ändra man har ju ändå majoritet (med 7 ynkna röster men ändå) och framförallt har Reinfeldt och moderaterna en plan.
Reinfeldt har mycket riktigt insett att för att han och m skall kunna regera så måste han förhindra blocköverskridande överenskommelser. Annars kommer sossarna alltid kunna göra upp med c, fp , eller... Och vi gröna kan alltid göra upp med borgarna. Allt blocköverskidande samarbete skadar både m och s, men framförallt moderaterna, och därför har Reinfeldt bestämt sig för att förhindra det. Och i den planen är kärnkraften en viktig del. Tidigare fanns det en överenskommelse mellan s,c och v. Nu har Maud lydigt sänkt sådana projekt. Reinfeldt rules i alliansen och Sveriges folk förlorar långsiktigheten !
Igår grät Maud t.o.m i aktuellt inför sina centerpartister i Visby. Och bjöd in oppositionen till samtal om en energiuppgörelse.
Visst. Vi har varit med förr. Sist var det Björklund som bjöd in till samtal om betygsskalan. Allt var färdigförhandlat och klart och det gällde för oss från mp s och v att tacka och ta emot eller gå. Vi gick.
När alliansen äntligen kommit överens finns ingen möjlighet att ens ändra en bokstav det blir liksom ohanterligt. Och varför skulle man ändra man har ju ändå majoritet (med 7 ynkna röster men ändå) och framförallt har Reinfeldt och moderaterna en plan.
Reinfeldt har mycket riktigt insett att för att han och m skall kunna regera så måste han förhindra blocköverskridande överenskommelser. Annars kommer sossarna alltid kunna göra upp med c, fp , eller... Och vi gröna kan alltid göra upp med borgarna. Allt blocköverskidande samarbete skadar både m och s, men framförallt moderaterna, och därför har Reinfeldt bestämt sig för att förhindra det. Och i den planen är kärnkraften en viktig del. Tidigare fanns det en överenskommelse mellan s,c och v. Nu har Maud lydigt sänkt sådana projekt. Reinfeldt rules i alliansen och Sveriges folk förlorar långsiktigheten !
måndag 2 februari 2009
Snart börjar jag !
Snart flyttar jag min blogg hit. Om du innan dess är nyfiken på vad jag vill och tycker kan du gå in på min nuvarande blogg som du hittar länken från min hemsida: ww.mp.se/matspertoft
Vi ses snart !
Vi ses snart !
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
